Återupptäck gymnasieingenjören
Denna artikel är från nedlagda tidningen Energimagasinet.
Civil- eller högskoleingenjörsexamen kan helt enkelt inte vara det enda – eller ens alltid det bästa måttet – på om någon är intresserad av teknik.
Civil- och högskoleingenjörsprogrammen är redan i dag mycket stora, med 17 procent av samtliga nya antagna till program hösten 2016. Det är nära fyra gånger mer än till sjuksköterska. Fantastiskt, men det innebär också att det inte är helt lätt att ta in fler. I alla fall inte om de ska komma ut med examen. Det gör ungefär hälften idag.
Det har länge varit fokus på högskoleutbildade, särskilt civilingenjörer, när behoven av teknisk kompetens förts på tal. Det börjar nu ge med sig, och det är en välkommen tillnyktring, skriver Olle Dahlberg.
Få verkar ha noterat att de förstahandssökande ökade med 50 procent fram till 2013 efter svackan för tio år sedan. Faktum är att nybörjarna till just civilingenjör aldrig har varit fler än de senaste fem åren, och de examinerade tangerade 2015 rekordet från 2005. Samtidigt steg examinationen av civil- och högskoleingenjörer totalt 7000, i nivå med de tidigare topparna i början av 00-talet.
Högskoleutbildade ingenjörer blir fler
Ännu färre tycks medvetna om att de högskoleutbildade ingenjörerna stadigt blir fler. Mellan 1990 och 2012 ökade de från 60 000 till 170 000. De beräknas fortsätta öka till 245 000 framåt 2035, trots den måttliga genomströmningen av studenter i utbildningarna. Och inte minst, de förväntas med viss råge täcka de beräknade behoven. Allt enligt SCB.
Vänta, invänder säkert någon, jag har ju hört att det kommer att saknas 50 000 ingenjörer? Ja, men det handlar om det underskott SCB beräknat till 2035 för gymnasieingenjörer, inga andra. När den fyraåriga tekniska utbildning där dessa utbildades försvann för drygt tjugo år sedan, försvann uppenbarligen inte behoven.
Återupptäck gymnasieingenjören
Nu har gymnasieingenjörsutbildningen uppstått på nytt, i modern skepnad, men omfattningen är fortfarande för liten. Därför gäller det att återupptäcka gymnasieingenjörerna. De är unga och nyfikna. Tänker utanför boxen gör de också. Ge dem något spännande att bita i, så ökar chansen att utbildningen växer sig starkare.
Högskola I dag utbildar även yrkeshögskolan tekniker och ingenjörer. Det har åtskilliga arbetsgivare glädjande nog börjat uppmärksamma, men fler bör få upp ögonen för den kompetensen.
Så har vi det här med ingenjörer och ingenjörsstudenter från andra länder. Var ska jag börja? Det framställs som stort problem istället för den möjlighet det i själva verket är. Mitt förslag: Anställ dom! Vänta inte! Anställ dom nu! Dom är redan ingenjörer. Ni fixar det tillsammans.
Ta vara på teknikintresset!
Teknikintresset döljer sig på långt fler platser än de tekniska högskolorna. Ta vara på det oavsett var det finns, vem som har det och oavsett vilken teknisk utbildning de har med sig.
Om inget av detta passar? Då är det bara att gilla läget, och fortsätta att önska sig fler högskoleutbildade ingenjörer med fem års erfarenhet som man inte visste att man skulle behöva för fem år sedan. Om jobbet ens fanns då.
Fakta
Olle Dahlberg är utredare inom arbetsmarknad och utbildning hos Sveriges Ingenjörer. Han är utbildad civilingenjör inom väg- och vatten från KTH. Började sin ingenjörsbana som konstruktör på Skanska Teknik.
