Teknik och forskning | 7 nov 2023

Återbruk av vvs-produkter minskar miljöpåverkan

Återbruk av olika material är ett steg i att minska användningen av jordens resurser. Genom att återbruka ett material eller en produkt behöver en ny produkt inte produceras. Detta sparar på råvaran och minskar miljöpåverkan, och det kan vara ett viktigt steg för att uppnå framtida klimat- och miljömål.

Återbruk innebär att man återanvänder en produkt genom att med en mindre insats återställa varan till ett godtyckligt skick. Insatsen bör vara minimal för att maximera klimatnyttan samtidigt som det håller kostnaderna nere.

Vid invecklade försök att åtgärda en produkt krävs otaliga arbetstimmar, transporter och resurser; flertalet punkter som förhindrar de positiva effekterna av återbruk. Återbruket är som bäst om produkterna kräver minimala åtgärder.

Litteraturstudien visar på en stor avsaknad av återbruk av vvs-produkter

Garantier vid återbruk kan skilja sig jämfört med nya varor. Det är inte lika lätt att säkerställa varans skick. Vill man ändå kontrollera skicket med diverse tester är det i många fall möjligt. Det är vanligt att endast monteringsgaranti lämnas för återbruksprodukter. Men är återbruket internt är risken för att produkterna ska gå sönder på samma nivå som tidigare.

Minskningen av klimatpåverkan är det enklaste mätbara värdet vid återbruk och har därför varit ett stort fokus i mitt arbete. Minskningen av klimatpåverkan ger en besparing i storlek med klimatpåverkan vid tillverkningen av produkten. Olika produkter har olika klimatpåverkan, detta beror på vilket material den är tillverkad av, hur energikrävande processen är och transporten för produkten. Liknande studier av återbruk visar att den ökande klimatpåverkan från återbruksprocessen inte tas i beaktande eftersom den uppskattas till endast 5 procent. [1]

Syftet med arbetet är att ”ta fram metoder för att möjliggöra återbruk av vvs-produkter”. Tre metoder kommer att användas för att uppnå syftet: litteraturstudie, intervjuer och beräkningar.

Litteraturstudie:

Litteraturstudien visar på en stor avsaknad av återbruk av vvs-produkter. Ett tydligt bevis på att återbruket av vvs-produkter ligger några steg efter återbruk av andra produkter. Ett kunskapsglapp som detta arbete hjälper till att minska. I litteraturstudien hittades ett arbete som visar uppdelningen av klimatpåverkan av olika vvs-produkter. Figur 1 och 2 visar vilka produkter som har möjlighet att göra störst skillnad och vilka produkter som inte bör prioriteras.

Återbrukade produkter är inte alltid lämpade att återbrukas utan åtgärder. Synliga produkter måste vara estetiska för att de ska återbrukas. Passiva produkter har ett väldigt lågt slitage, vilket gör dem lämpade för återbruk. Radiatorer kan dock behöva blästras och målas samtidigt som slaggprodukter inuti radiatorn måste tas bort. Ventilationskanaler behöver endast demonteras om de är rena.

Aktiva produkter är mer komplicerade att återbruka. Den ökade energieffektiviteten gör att det kan vara bättre att köpa en ny produkt utifrån klimatpåverkan. Aktiva produkter har även en kortare teknisk livslängd, vilket ger en osäkerhet över hur länge produkterna kommer att fungera. Har produkterna återstående tid i sin tekniska livslängd kan det vara värt att återbruka produkten.

Vissa tillverkande företag har börjat se ett ändrat kundbeteende där miljöpåverkan prisas in

Svårigheten med återbruk av aktiva produkter är att det finns många unika produkter. Detta gör att ett återbruk med lagerhållning kanske inte är lämpat för dessa produkter. Ett återbruk av den karaktären lämpar sig bättre för passiva produkter där det finns en större efterfrågan.

Intervjuer:

Endast företagets karaktär samt respondentens roll presenteras, övriga personuppgifter är anonyma. Det var känt sedan tidigare att de kommunala fastighetsbolagen jobbade med återbruk. I de övriga företagen var återbruksarbetet okänt före intervjun. Kontakten för att möjliggöra intervjuerna gjordes främst genom mejl och med hjälp av personliga kontakter från min handledare. Kommunikationen med de personer som inte svarade eller avböjde en intervju skedde genom mejl. Se figur 3 för visualisering.

Två hållbarhetsstrateger som båda har samma roll i kommunala fastighetsbolag har två ganska skilda arbeten kopplade till återbruk. Bolaget i den första intervjun har börjat med pilotprojekt för att demontera och återbruka sina egna material och produkter, samtidigt som bolaget i den andra intervjun har ett stort fokus på demontering av sina produkter. Det är framför allt produkter som inte uppfyller en särskild standard för att återbrukas internt.

Båda bolagen jobbar på ett eller annat sätt för att öka sitt återbruksarbete. De har båda mål kopplade till minskade koldioxid­utsläpp och minskad energianvändning. De ökar också sitt återbruk genom att genomföra projekt för att öka kunskapsnivån eller att vara med i ett projekt för att möjliggöra ett större återbruk i sin region.

Vissa tillverkande företag har börjat se ett ändrat kundbeteende där miljöpåverkan prisas in. De har även utökat sitt arbete att erbjuda tjänster som möjliggör återbruk och förlänger produkters livslängd. EPD-erna är viktiga när det kommer till kunders val. Återbruket från tillverkarnas sida är oftast kopplat till reparationer av produkter. Detta innebär att det blir ett internt återbruk för kunden, handel med återbrukade produkter är lite mer avlägset för tillfället.

Produkter med lång teknisk livslängd har hög återbruks­potential. Det som karaktäriserar dessa produkter är att de är passiva produkter.

Hållbar produktion är en av de fyra fokus­områden som regeringen har angett. Detta jobbar tillverkande företag hårt med. Den svenska lagstiftningen är en faktor som är pådrivande gällande hållbara ämnen i producerade produkter. Samtidigt gör kunderna val som uppmuntrar till produktion av produkter med höga miljöbetyg. Utöver fokus på att minimera farliga ämnen i produkterna väljer de också att använda mer återvunnet material i sina produkter och använda grön el. Energieffektiviteten försöker man ständigt förbättra och även den tekniska livslängden där det är möjligt.

En annan tydlig utveckling är att överdimensioneringen minskar. Detta bidrar till ökad effektivitet på produkterna och minskat material i produkterna. Detta passar bra in på det första 21-steget i avfallshierarkin. Eftersom det kan vara svårt att minska antalet installationer kan man åtminstone minska materialet som behövs.

Konsulter har nyligen börjat arbeta med återbruksprojekt som innehåller vvs-produkter. Kunskapen som samlas i dessa projekt kan möjliggöra mer återbruk. Lösningar som digitaliserad lagring av produktblad och ritningar kommer först att vara användbart efter en renovering som kan ligga 20 år fram i tiden. Kunskap om vilka produkter som är lämpliga att återbruka kan implementeras direkt vilket sparar tid samt att återbruksåtgärder görs där det verkligen spelar roll.

Beräkningar:

Sammanställning av vvs-produkters olika växthusgaspåverkan visas i figur 4. Detta är schablonvärden från olika produktkategorier inom vvs-sektorn [3]. Schablonvärdena är konservativa och har därför ett pålägg på 25 procent. Dessa schablonvärden (koldioxidutsläpp/kg) multipliceras med omräkningsfaktorn, som är en genomsnittlig vikt för respektive produkt. Vid en känd vikt för produkten bör den användas istället för omräkningsfaktorn.

Bortsett från kopparrör är utsläppen mellan de olika produkterna främst påverkad av vikten. För att skapa en förståelse av återbruks­potentialen beräknades längden kopparrör ut i förhållande till en återbrukad radiator, vid en uppskattad vikt på radiatorn till 33 kg. Detta visas i figur 5.

 

Beräkningar av koldioxidutsläppen för olika fall av pumpar och dess eventuella ersättningspump – de nyare pumparna är mer energieffektiva vilket resulterar i minskade årliga koldioxidutsläpp, se figur 6. Beräkningarna har utförts med ett pump­rådgivningsprogram där energianvändningen och de årliga utsläppen beräknats.

De ingående variablerna som ändrats från standardinställningarna är koldioxidfaktor, räntesats och drifttid. Koldioxidfaktorn ändrades till 0,013 g/kWh. Räntesatsen ändrades till 4 procent. Drifttiden ändrades till 8 000 timmar/år.

Sammanfattning:

Den primära anledningen till återbruk är minskad resursanvändning och i sin tur minskade koldioxidutsläpp. Detta hör samman med de ekologiska värderingar som finns. Både bland företag och privatpersoner. Detta är i tiden med samhällsdebatten där fossila bränslen ska fasas ut och miljö- och klimatpositiva alternativ väljs. Denna drivkraft kommer att öka samtidigt som fler vill göra goda val för klimatet.

Det ekonomiska incitamentet är viktigt för många. När återbruk blir tydligt ekonomiskt fördelaktigt kommer den stora massan att ställa om till mer återbruk. För tillfället finns det vissa företag som sätter en kostnad på koldioxid när de jämför olika alternativ. Detta möjliggör att de ekologiska värderingarna blir mätbara vid ekonomiska beslut vilket underlättar klimat­smarta val.

Även om enskilda personer och mindre grupper och företag har återbrukat under en lång tid är det ett väldigt nytt sätt att hantera produkter på stora företag. Detta gör att utvecklingen inte har hunnit med för att prioritera återbruk av vvs-produkter. Ser man i studentlitteraturer från sent 2010-tal om hållbar utveckling finns inte återbruk med.

I studentlitteratur [6] beskrivs ekologisk hållbarhet genom varierande beskrivningar. Återbruk möjliggör att samtliga punkter förbättras men nämns inte alls i litteraturen. Detta visar tydligt på att återbruk är något nytt, samtidigt som vvs-sektorn är ytterligare några steg längre bort jämfört med andra produkter. Eftersom det inte genomförts så många projekt inom vvs-sektorn kan det vara svårt för nya kunder att börja, det är inte enkelt att vara den som är först och löser alla problem.

Slutsats:

Återbruket blir allt viktigare och är en del i att minska klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. Installationer kan återbrukas även om de inte är estetiskt tilltalande eftersom de oftast inte syns. Garantidelen kommer att kräva samförstånd mellan olika parter vid återbruk fram till att det tillkommer nya standarder. Kommunikation är en punkt som är viktig, utifrån beställarens skäl till att jobba med återbruk är garantidelen olika viktig. När återbruket sker internt bibehålls samma risk.

Man kan sammanfatta syftet ”ta fram metoder för att möjliggöra återbruk av vvs-produkter” kortfattat: Produkter med lång teknisk livslängd har hög återbruks­potential. Det som karaktäriserar dessa produkter är att de är passiva produkter. Detta innebär också att produkterna inte har en större utveckling kopplat till energieffektivisering för nyare produkter. Garantifrågan måste diskuteras med beställare eftersom det inte finns en standard. Genom att veta om olika lösningar på garantifrågan och ha en kunskap om eventuella risker kan problemet kring garantier minskas. En kontinuerlig kommunikation med beställaren får likväl inte underskattas.

Text: Ludvig Wikström, projektledare, Umeå universitet, ludvig.wikstrom@caverion.com