Åsen ska kyla storbanken
Det är inte bara Arlanda som drar nytta av Brunkebergsåsen, även banker och köpcentrum i Stockholms innerstad ska komma att kylas av åsvattnet.
Åsvatten ska kyla bankkontoret. Foto Ingar Lindholm
Det är inte förrän vi är djupt nere i källaren som vi, efter lite letande, finner ett av de märkligaste utrymmena i Stockholm. Bakom en oansenlig dörr, i ett rum några våningar ner under Sveavägen, finns nämligen en av Stockholms tidigaste akvifäranläggningar. Den tar sitt vatten från Brunkebergsåsen som i princip genomkorsar huvudstaden. Bakom dörren finns två borrhål, ett för uttag på 10 till 12 meters djup och ett med ett djup på fyra till fem meter för infiltration tillbaka till Brunkebergsåsen. Denna anläggning och även fastigheten – som består av två byggnadskroppar – stod klar 1965. Akvifären användes för att kyla datorer och för klimatisering av kontor för dåvarande Skandinaviska Bankens huvudkontor (som sedermera gick ihop med Stockholms Enskilda Bank och blev SEB). Efter att akvifären använts under ett antal år enbart för kylning ökade vattentemperaturen, vilket gjorde att kompressorkylmaskiner installerades för att klara kylbehovet, medan akvifären användes som reserv. Efter hand som fjärrkylan byggts ut i Stockholms innerstad har även dessa byggnader anslutits och de kylmaskiner som finns används för spetslast. Fastigheterna, som går under beteckningen Hästskon 9 och Hästskon 12, har en yta på totalt 81 300 kvm Atemp och ingår sedan 2006 i Vasakronans bestånd. 2010 hade de en total energianvändning på cirka 13 000 MWh per år, varav 2 400 MWh fastighetsel, 5 600 MWh värme och 5 200 MWh kyla.Återupplivning Ökade elpriser och fokus på minskad energianvändning för kyla har gjort att Vasakronan låtit utreda bland annat möjligheten att ”återuppliva” akvifären, som enligt gällande vattendom från 1960-talet får ta ut 118 liter per sekund. Faktum är att utredningen visar att det på 1980-talet fanns planer på att bygga om akvifärlagret till ett säsongslager med värmepumpar och den utredningen visade på mycket god lönsamhet, men genomfördes aldrig. Nu kanske det dock blir av. – SEB har ju en datorcentral i Rissne där man har en stor del av sin verksamhet och en spegel för denna vid kontoret på Sveavägen. Deras kylbehov är också ökande, de räknar med att mer än fördubbla sitt effektbehov, från 300 till 840 kW, kanske mer, berättar Lennart Lifvenhjelm, energispecialist på Vasakronan. Han menar att även om temperaturen i dagsläget är högre än den naturliga, kan man med kylåtervinning få ett system där det går att utvinna både kyla och värme ur akvifären, beroende på säsong. – När vi mätte i hålen var temperaturen 14 grader C. Den orörda akvifären har en temperatur på mellan sex och åtta grader C, vilket var den temperatur man uppmätte när vattendomen gavs på 1960-talet. – Kan vi köra systemet både sommartid och vintertid kan vi komma ner i ursprungstemperaturen igen.
Önskad effekt En provpumpning är gjord som visar att det går att ta ut önskad effekt. – Tanken är att all energi som vi tar upp ska återbördas, antingen det är kyla eller värme, på så sätt får vi ett system som är hållbart. Att enbart ta ut kyla dränerar akvifären. Akvifären kan på årsbasis ge fem GWh värme respektive fem GWh kyla. Det som nu ska göras är att kontrollera med Länsstyrelsen i Stockholms län att vattendomen fortfarande är giltig, samtidigt som man gör ett långtidsprov. – Då kan vi mäta vilken påverkan olika driftfall har på vattentemperaturen i akvifärens två delar, den varma respektive den kalla. I den preliminära budget som finns för projektet är återbetalningstiden ca fyra år. – Vi har gjort en försiktig kalkyl, eftersom vi inte riktigt har alla fakta än, så återbetalningstiden kan bli kortare, säger Lennart Lifvenhjelm. Den planerade akvifärlösningen är dock inte enkom till för Hästskon. Idéer finns också att ansluta de närliggande Hötorgshusen via en befintlig kulvert.
Samarbete med AMF Fastigheter Snett över Hamngatan från Hästskon sett äger Vasakronan större delen av kvarteret som bland annat innehåller Sverigehuset, kvarteren Spektern och Jakob Större (med en sammanlagd yta på 64 000 kvadratmeter Atemp) Planer finns på att förse även dessa fastigheter med ett akvifärsystem. Vasakronan och AMF Fastigheter, som äger de sex fastigheter i vilken Gallerian är inrymd, (en sammanlagd yta på 150 000 kvadratmeter Atemp) har påbörjat en diskussion om ett gemensamt akvifärsystem. – Just det projektet ligger längre fram i tiden, eftersom det bland annat krävs vattendom vilket tar tid, man måste räkna med minst ett år, säger Lennart Lifvenhjelm. Enligt Michael Eskils, miljö- och energiansvarig hos AMF Fastigheter pågår för närvarande en förstudie som beräknas bli klar under september om en eventuell gemensam akvifärlösning. Efter det tas beslut om man ska gå vidare eller inte. Det är AMF Fastigheters första projekt med akvifär som värme- och kylkälla. Fastighetsbolaget tittar även på framtida akvifärlösningar för flera av sina andra fastigheter i Stockholms innerstad.
Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 9/2011 sid 48-50
