Äntligen normal värme i Lilla Edet
När den gamla pelletspannan på äldreboendet i Lilla Edet gick sönder ersattes den av ett nytt bergvärmesystem, vilket har lett till ett betydligt bättre inomhusklimat.
– Under varma sommardagar utnyttjas borrhålen som kylkälla. Vi planerar även att använda radiatorer för att sänka temperaturen i en del rum, säger energiexperten Willy Ociansson.
På många äldreboenden kan det under sommartid bli riktigt, riktigt varmt. Pilgården i Lilla Edet, söder om Trollhättan, var fram till häromåret inget undantag.
– När det var som varmast hade man ofta huvudvärk och svetten bara rann. Då var det dessutom pandemi och vi skulle ha både munskydd och plastkåpa på oss. Det kändes som om man knappt kunde andas. Vi hade några fläktar, men det hjälpte inte mycket, säger undersköterskan Mira Fejzi till kommunala Edethus hemsida.
Fastighetsbolaget Edethus äger äldreboendet som består av fem avdelningar med sammanlagt 42 lägenheter. De boende är personer med demensproblematik.
För några år sedan sprack pelletspannan.
– Uppvärmningen fick då ske med hjälp av en oljepanna som man hade kvar, och fortfarande har kvar, som backup, berättar energiexperten Willy Ociansson, som togs in som konsult.
Det bestämdes att den havererade pelletspannen skulle ersättas av en bergvärmeanläggning. Hösten 2020 började arbetet med den nya anläggningen. Elva hål borrades i gräsmattan utanför äldreboendet.
– I ett tomt rum i anslutning till pannrummet, med klinkerplattor på golvet och med normal takhöjd, installerades det bland annat två bergvärmepumpar med vardera två kompressorer.
– Sommartid pumpar vi ned värme från lokalerna – som då blir svalare – i borrhålen. Värmen tar vi sedan tillbaka under vinterhalvåret.
På taket finns det en solfångaranläggning från 1990-talet som värmer tappvarmvatten som lagras i stora ”termosar”.
– När de var fyllda stannade tidigare solfångaranläggningen, även om solen sken. Nu har vi lagt till en finess som låter solfångaren återladda borrhålen. Det höjer värmepumparnas verkningsgrad under vinterhalvåret.
Bergvärmeanläggningen betjänar tre ventilationsaggregat.
– De är samma som tidigare. Däremot har vi installerat ett Geo
FTX-system, det vill säga stoppat in ett batteri i luftkanalen vid ventilationsaggregatet. Under vintern hämtas värme från berget och på sommaren kyla för att värma respektive kyla batteriet som i sin tur värmer eller kyler den luft som är på väg in i byggnaden. Sommartid gör det luften svalare, men också torrare.
Varför då?
– Luften in i byggnaden passerar genom ett batteri som har betydligt lägre temperatur än daggpunkten, vilket gör att fukten i luften kondenserar och droppar ner i avloppet. Det är stor skillnad att komma in i en lokal som är 25 grader varm om luften är torr jämfört med om den är fuktig. Det första är betydligt behagligare.
Har det även installerats kylmaskin?
– Nej, det behövs inte. Detta sätt att återladda borrhålen förbättrar inomhusklimatet, ett slags AC light. Tyvärr har inte hela äldreboendet fått ta del av den nya lösningen. En del ligger så till att det var svårt att dra rör dit från bergvärmeanläggningen.
Hur löser ni det?
– I etapp två, som inleds i höst, ska det ventilationsaggregat som servar den kvarvarande delen av boendet kompletteras med ett batteri. Det ska göra att det sommartid blir svalare även där. Men vi kopplar inte in det på bergvärmeanläggningen. Det kommer istället att få ett eller två borrhål som sommartid ska leverera kyla till den delen av äldreboendet. På vintern förvärms luften, men då utan värmepump.
Willy Ociansson berättar att ventilationssystemet i den delen av boendet som är kvar att åtgärda är delvis annorlunda än i övriga delar, bland annat när det gäller de boendes rum.
– Vi funderar på att pröva en ny variant där vi gör radiatorerna svala under sommaren och den vägen kyla rummen. Det gäller bara att se till att radiatorerna inte blir för svala.
Varför då?
– Då blir de fuktiga. Det är därför viktigt att hålla en temperatur som är lite högre än daggpunkten, vilket bör gå att lösa riktigt bra med modern teknik.
För att minska behovet av borrhål användes en metod som Willy Ociansson själv har uppfunnit och som han kallar för Energybooster.
– Den gör att man kan få ut mer effekt ur energibrunnarna. Syftet med tekniken är att underlätta energiöverföringen från berget till värmeanläggningen. Totalt kan antalet borrhål minskas med cirka 20 procent.
På äldreboendets tak har det installerats solpaneler som beräknas kunna producera 140 000 kWh el per år.
Tanken är att behovet av köpt el – på årsbasis – inte ska öka efter övergången från pelletspanna till bergvärme.
– Det har dock ännu inte gjorts någon kontroll. Vi vet därför inte om solcellerna levererar så mycket el som bergvärmen behöver.
Peter Larsson, teknisk förvaltare på Edethus, berättar att för några år sedan under varma sommardagar kunde det vara över 30 grader i vissa delar av äldreboendet.
– Det var en ren katastrof och absolut inte acceptabelt. Det primära syftet med den nya anläggningen är att ersätta den trasiga pelletspannan. Samtidigt har det blivit jättebra inomhuskomfort i de delar som är klara. Det är alldeles förträffligt. Personalen som arbetar där är mycket nöjd.
Många äldre är extra känsliga för höga temperaturer, framför allt på grund av olika sjukdomar.
Medicine doktor Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, säger att om det inte går att hålla ”normal rumstemperatur” på ett äldreboende ska det finnas en lokal på varje enhet eller avdelning där temperaturen är lägre än 25 °C och där personer som är mest känsliga för värme kan vistas under den varmaste tiden på dygnet.
– Det bör finnas en termometer i varje rum där någon bor och i allmänna utrymmen. Det är också bra att ha tillgång till portabla kylaggregat.
Text: Mikael Bergling
