Ändrad mätning sparade pengar
Genom att mäta temperaturen och reglera vvc-returen istället för framledningstemperaturen har Nynäshamnsbostäder minskat energianvändningen på varmvattnet och vvc med sex procent till en låg kostnad.
VVC-temperaturen får inte underskrida 50 grader vid cirkulerande varmvatten. För att det inte ska vara en besvärande väntan på tappvarmvattnet är det vanligt att man måste använda vvc (varmvattencirkulation). Nattetid, då det inte är någon tappning av tappvarmvatten, används det mycket energi för varmhållning. Det är något lägre under tappningar vilket leder till att vvc-temperaturen stiger.
I Nynäshamnsbostäder har man börjat mäta temperaturen på vvc-
returen istället för på den utgående varmvattentemperaturen för att hålla koll på att temperaturen i det cirkulerande varmvattnet ska vara över 50 grader. En mycket enkel åtgärd för att minska energianvändningen, enligt Nynäshamnsbostäders tillförordnade driftchef Roland Jonsson.
– Det är sådant vi kan göra för att minska energianvändningen utan stora investeringar. Det som behövs är en förändring i DUC:en (dataundercentralen) vilket innebär mindre än en timmes programmering.
Det som fått Roland Jonsson att fundera på att byta mätställe är att han noterat att både den utgående varmvattentemperaturen från värmeväxlaren och vvc-returen har varit svajig – temperaturerna har varierat mellan drygt 50 grader och över 55 grader, i synnerhet under nätter, då ingen använder varmvattnet, eftersom det då krävs mer vvc. Under dagarna kommer ju varmvattnet att användas och då behövs normalt inte vvc.
Använder man inte vatten, som på natten, går temperaturen ned för mycket. Man måste därför tillföra energi nattetid till långa varmvattenledningar, där rören dessutom är dåligt isolerade.
En annan sak han noterat i temperaturmätningar är att både varmvattentemperaturen och vvc-temperaturen kan svänga.
– Ibland är den returtemperaturen 54 grader och ibland dippar den till 50 grader. Det betyder att man ställer in utgående temperatur på 55 grader eller högre bara för att vvc ska gå under 50 grader.
För att komma åt detta har man i ett tiotal flerbostadshus programmerat om de DUC-ar som styr framledningstemperaturen på varmvattnet till att mäta på vvc:n , som måste vara över 50 grader. De noterade temperaturdifferenserna har på så sätt blivit jämnare.
Med denna lösning kan Nynäshamnsbostäders fastigheter se till att vvc:n ligger stabilare och kan sänkas utan att underskrida 50 grader.
– Tidigare låg vi på en framledningstemperatur på runt 55 grader, nu ligger den lägre.
Ändringarna i DUC-arna har gjorts i tio hus och den genomsnittliga besparingen är cirka sex procent, till en kostnad som Roland Jonsson bedömer till cirka 1 000 kronor per DUC.
Det som fått honom att fundera på att mäta vvc-returen är att han i en fastighet noterade ett problem med att varmvattentemperaturen var ”spikrak”, medan vvc-returens temperatur inte var under 50 men varierade mycket.
– Då funderade jag på att man styr på fel temperatur om man styr på varmvattentemperaturen och inte returtemperaturen. Besparingen ger en till två kWh/kvadratmeter och år för en kostnad på 1 000 kronor.
Första testet var Nynäsbostäders kontorshus, som också innehåller bostäder, i mars i år. Efter sommaren har man genomfört samma åtgärd i ytterligare ett tiotal flerbostadshus. Resten av fastighetsbeståndet ska nu undersökas om det går att göra samma åtgärd i dessa.
– Kontorshuset är ju mitt ”experimenthus”, det är enkelt att pröva i det huset. Vi har några hus med för gamla DUC-ar, då kan vi inte programmera in detta, men det kanske går att flytta på givaren, säger Roland Jonsson.
Enligt honom är det konstigt att platsen där man styr värmen inte alltid varit på returen på varmvattencirkulationen.
– Man kan undra varför man ska styra på ett ställe där man inte har något krav på temperaturen, jämfört med där det finns krav på temperatur.
