Alle man på däck – för en byggmiljö fri från koldioxid
Genom det europeiska gröna avtalet ska växthusgasutsläppen minskas med 55 procent fram till 2030, och EU:s byggnadsbestånd ska minska koldioxidutsläppen till 2050. Byggnader står för 40 procent av energianvändningen och 36 procent av växthusgasutsläppen totalt. Anita Derjanecz, vd för den europeiska vvs-organisationen Rehva, reflekterar.
Upp till 95 procent av de befintliga byggnaderna inom EU förväntas finnas kvar 2050; att renovera dem är avgörande för att uppnå EU:s mål. 2020 lanserade EU-kommissionen strategin för renoveringsvågen som syftar till att renovera 35 miljoner ineffektiva byggnader inom ett decennium.
Det kan mycket väl innebära att Europas befolkning kommer att tillbringa nästa decennium på en enorm byggarbetsplats.
Genom det här paketet – som kallas ”Fit for 55” – startade också revideringen av alla byggnads- och energirelaterade EU-direktiv. Viktigast, för alla som är involverade i byggande, är kommande förändringar i byggnaders energiprestanda (EPBD) och förnybar energi (RED II). Kommissionen lade fram sitt förslag för båda direktiven och medlemsländerna och Europaparlamentet kommer att förhandla om hur dessa slutligen kommer att utformas under nästa år.
En stor förändring i EPBD är övergången till nollutsläppsbyggnader (ZEB) från nära noll-energibyggnader (NZEB). Från och med 2030 måste alla nya byggnader vara ZEB, offentliga byggnader från 2027. Energiprestandacertifikat (EPC) kommer att innehålla en indikator för utsläpp av växthusgaser, och energiklassen ”A” kommer att betyda ZEB. Här föreslås en ny tidslinje för prestandaförbättring: Det sämst presterande byggnadsbeståndet på 15 procent i varje medlemsstat bör uppgraderas från EPC-klass ”G” till åtminstone ”F” senast 2027 vad gäller icke-bostäder, senast 2030 för bostadshus. Detta kräver stora investeringar och ett lyft av byggandet i alla länder. Det kan mycket väl innebära att Europas befolkning kommer att tillbringa nästa decennium på en enorm byggarbetsplats.
Kraven på minskad koldioxidintensitet i byggnader sätter fokus på tekniska installationer, på förnybar uppvärmning och kyla. EPBD-förslaget fasar ut ekonomiska incitament för användning av fossila bränslen i byggnader och förbjuder incitament för fossilbränslepannor från och med 2027. RED II-revideringen föreslår nya krav på förnybar uppvärmning och kyla. Värmepumpar och förnybar fjärrvärme och fjärrkyla ska öka de kommande åren. Branschexperter förutspår en marknadsökning på mer än 25 procent och en total försäljningsvolym på mer än två miljoner värmepumpenheter 2021 med ytterligare tillväxt under de kommande åren.
Goda nyheter för ventilationsbranschen är att förslaget innehåller nya krav på inomhusluft och klimatkvalitet. Medlemsstaterna måste definiera minimienergikrav som tar hänsyn till inomhusklimatet för att undvika negativa effekter, såsom otillräcklig ventilation. Obligatorisk inspektion utvidgas till ventilationssystem vid sidan av värme och luftkonditionering. Förslaget kräver installation av övervaknings- och kontrollanordningar för inomhusluftkvalitet i byggnader med nollutsläpp och, där så är möjligt, i byggnader som genomgår en genomgripande renovering.
Flera brister sätter hinder i vägen för att renoveringsvågen ska komma igång i praktiken. Målen är dock tydliga och det råder inte några tvivel om hur brådskande åtgärderna är för att hantera klimatkrisen. Vi behöver fler skickliga hantverkare och kvalificerade installatörer för att designa och genomföra denna mängd renovering. Hela bygglivscykeln bör digitaliseras för att nå dit. Vi behöver alla intressenter från byggbranschen och beslutsfattare för att ta oss an denna stora utmaning – för att verkligen få igång renoveringsvågen.
En ny europeisk byggpolitik är alltså på väg, och vi behöver alle man på däck för att påskynda omvandlingen till en hälsosam, koldioxidfri byggmiljö.
Anita Derjanecz
vd, Rehva
Samarbetsorganisation för vvs-tekniska föreningar i Europa, rehva.eu
