”Alla åtgärder har ett bäst-före-datum”

I över tjugofem år har Mikael Nutsos arbetet med energieffektivisering av Locums stora fastighetsbestånd. Är han klar då? Nej, effektiviseringen är en pågående process som följer utvecklingen av hur lokalerna nyttjas, hur organisationen förändras och tekniken utvecklas.

I ett kvartssekel har Mikael Nutsos med stor framgång lett arbetet med energieffektivisering inom Locum, som är Stockholms läns landstings fastighetsbolag med över två miljoner kvadrat­meter lokalyta, främst lokaler för vård. I ett samtal om hans erfarenheter framträder främst tre uttalanden:

• Energideklarationer har blivit skrivbordsprodukter.

• De obligatoriska ventilationskontrollerna är så fulla av felkällor att det är tveksamt om de gör någon nytta.

• Många insatser för energieffektivisering har ett bäst-före-datum.

Om en biltillverkare skulle hålla samma låga kvalitet så skulle de gå omkull på en gång.

Det var Mikael Nutsos och hans rådgivare som utarbetade konceptet för energideklarationer i samband med det så kallade Negawattprojektet, som på 1990-talet lyckads minska åtgången av värmeenergi i Huddinge sjukhus från 375 till 132 kWh/m2.

Negawattprojektet var ett skarpt redskap för att kartlägga och mäta energiförhållanden hos alla byggnadstekniska installationer, att föreslå förbättringsåtgärder och sedan följa upp utfallet.

Nu menar Mikael Nutsos att de energi­deklarationer som idag utförs mest är en stelnad administrativ rutin utan relevanta underlag från energikartläggningar värda namnet. Beställarna är då inte längre motiverade att använda deklarationerna i ett progressivt förändringsarbete.

Ventilationen står för en mycket stor andel av ett sjukhus energianvändning, både värmeenergi och elenergi. Exempelvis lyckades Negawattprojektet minska energianvändning på Huddinge sjukhus med 29,5 GWh/år värme, 5,6 GWh/år el och 129 MWh/år kyla.

De största besparingarna gjordes genom radikala ombyggnader av ventilationssystemet där bland annat fler än tusen fläktar helt enkelt kunde skrotas. Vinster gjordes också genom att återställa funktionen i igensatta värmeväxlarbatterier.

När det sedan kom till ”finliret” där luftflödena skulle justeras in stötte Mikael Nutsos och hans medarbetare på stora svårigheter att få till rätt luftflöden. De upptäckte bland annat att tillverkarnas uppgifter om hur stora flöden deras don gav stämde dåligt med verkligheten, att olika fabrikat på mätinstrument gav skilda värden och att injusteringsspjäll inte gav samma flöden från ena gången till den andra.

I ett försök att höja den tekniska nivån byggde Locum, i samarbete med SP, ett laboratorium för att mäta olika dons egenskaper. Utredningen visade på avvikelser mellan angivet flöde och uppmätt flöde på mellan -20% och +40%. Rapporten om de usla donen slog ner som en bomb i branschen 2006.

– Så småningom fick vi en bra dialog och de ledande tillverkarna lovade att de skulle förbättra sina produkter inom två år.

Men enligt Mikael Nutsos har det just inte blivit någon ändring under de elva år som gått.

– Snarare tvärtom. Tillverkarna gör allt fler typer av don, men de är främst menade att vara designade, att se bra ut. Kvaliteten har inte blivit bättre.

– Vi få betala flera tusen för en produkt som stäng taget bara består av lite pressad plåt, men det finns ingen spårbarhet på produkten, inget batchnummer. Om en biltillverkare skulle hålla samma låga kvalitet så skulle de gå omkull på en gång. Och de här donen ska sitta där i 25-30 år och bli uppmätta vart tredje år.

Mikael Nutsos menar att det är si och så även med kompetensen på den personal som utför injusteringar och ventilationskontroller. Eftersom i princip varje förändring i en punkt i ventilationssystemet förändrar flödet i varje annan punkt, så krävs det att en injustering utförs med kännedom och systemets struktur och genom tillämpning av proportionalitetsprincipen.

Inte ens instrumenten för att mäta flöden var att lita på. Olika instrument gav mycket olika mätresultat.

– OVK är en viktig myndighetsbesiktning, men min erfarenhet som rådgivare utanför Locum är att nyttan ofta uteblir till följd av dåliga upphandlingar av OVK och efterföljande åtgärder. Bristen på intresse för att vara noggrann i mätningarna vid OVK och injusteringar kan döda hela meningen med OVK-föreskriften, konstaterar Mikael Nutsos och tillägger att en OVK för en större byggnad kan kosta kring en miljon kronor att utföra.

Mikael Nutsos menar att åtgärder för att effektivisera energianvändningen har begränsad livslängd, de har ett bäst-före-datum. Därför kan man inte slå sig till ro även om man tycker sig ha tagit itu med alla upptänkliga aspekter av energianvändningen. Nutsos pekar ut tre förklaringar till detta:

• att åtgärder hänger ihop med individer, som lämnar företaget efter i medeltal fyra till sex år

• att användningen av lokaler förändras över tid.

• att tekniken förändras allt snabbare.

– Mycket av organisationens kunnande om effektiv energianvändning är knutet till individer, som så småningom lämnar företaget och de duktigaste rör sig mest, säger Mikael Nutsos.

– Det är en utmaning för företagsledningen att behålla och utveckla kompetensen i företaget. Det är också viktigt att noga dokumentera alla åtgärder som genomförs.

Locum genomför renoveringar och ombyggnader av sina lokaler för runt två miljarder kronor per år och därvid ändras ofta lokalernas användning. I en operationssal krävs det extrema 18 luftomsättningar per timme och luften ska vara höggradigt filtrerad och naturligtvis rätt tempererad med tillsats av värme eller kyla beroende på omständigheterna. Andra lokaler i sjukhus och vårdinrättningar ställer andra krav och effektivitetstänkandet måste finnas med i varje skede av en ombyggnation.

– Jag skulle säga att flertalet av alla lokaler för kommersiell eller offentlig verksamhet med tiden får ändrad verksamhet och därmed nya förutsättningar för energianvändningen. Det gäller även bostäder, om än i mindre grad, säger Mikael Nutsos.

Den snabba tekniska utvecklingen måste det också tas hänsyn till när gamla landvinningar på energiområdet ska tas till vara.

– Den medicinska tekniken uppgraderas från en generation till en annan på fem till åtta år. Styr- och reglerteknik höll sig tidigare modern i femton år, men nu är livslängden bara hälften så lång, säger Mikael Nutsos.

– Och det går knappt att missa en VVS-mässa i Frankfurt utan att tappa greppet. 

Text: Jan Lothigius Foto: Jann Lipka