Akvifär – en bra affär för Arlanda
Att använda geoenergi för utomhusbruk är inte vanligt, men i Sverige finns en unik anläggning där man använder geoenergi för att ta bort snö och is.
En unik användning av geoenergi sker på Arlanda flygplats, där en geoenergianläggning används för att säsongslagra energi. Där finns en egen produktionsanläggning för kyla som distribueras till Swedavias terminaler och närliggande byggnader, till exempel hotell. I anläggningen produceras också lågtemperaturvärme som bland annat används för att förvärma tilluft och till det markvärmesystem som finns på Arlanda.
Kylan produceras i en kylcentral med hjälp av säsongslagring av kallt vatten i en akvifär, frikyla från en närliggande sjö och tre kylmaskiner för topplastperioden under sommarhalvåret.
Vi försöker utnyttja akvifären så mycket det går men vill inte köra slut på den i juli om det eventuellt blir varmt även i augusti.
Akvifären är en naturlig grundvattenreservoar med en storlek på två miljoner kubikmeter i Brunkebergs rullstensås som går förbi flygplatsen. Akvifären består till 30 procent av vatten, resten är sten och grus.
Den har en naturlig diffusionszon, vilket gör att den varma delen kan lagra upp till 25 grader värme, och den kalla delen kan lagra tre till sex graders kyla. Lagerkapacitet är 8–10 GWh per sida vid delta-t 15 °C.
I akvifären används sex brunnar för den varma sidan och sex stycken för den kalla som levererar ett flöde på upp till 200 liter/sekunden.
På sommaren tas vatten upp från den kalla sidan och växlas mot distributionsnätet och den uppvärmda returen förs tillbaka till akvifärens varma sida.
Vintertid vänds flödet och vatten tas upp från akvifärens varma sida och växlas mot distributionsnätet för att förvärma den kalla uteluften innan den förs in i terminalerna. Viss del används i markvärmesystemet, den avkylda returen förs tillbaka till akvifärens kalla sida. Cirka 3 GWh värme används för detta ändamål.
Lokalytan som ska värmas och kylas är 450 000 kvadratmeter. Det kylvatten som används sommartid och blir varmt pumpas ned i den varma delen och vintertid pumpas det kalla vattnet ned i den kalla delen. Vintertid används även det varma vattnet för att förvärma markvärme för flygplanens uppställningsplatser.
Totalt produceras 15 GWh kyla (10 GWh frikyla/akvifär/Halmsjön) samt 5 GWh från tre kylmaskiner. Av den producerade energin används 12 GWh i Swedavias anläggningar och 3 GWh till övriga aktörer på flygplatsen.
Clas Hammarin, som är chef för Energienheten på Swedavia, säger:
– Förutom dessa anläggningar har vi anläggningar i terminalerna för värmeåtervinning av den varma frånluften som används till att förvärma kall uteluft vintertid och kylaåtervinning från den kalla uteluften vintertid som används till kyla för till exempel datahallar som har ett kylbehov året runt.
Enligt Clas Hammarin körs kylmaskinerna från maj till september.
– Vi vill leverera mellan fem och åtta grader, vilket värmeväxlarna i terminalernas ventilationsaggregat är projekterade för – blir det varmare får vi öka flödet för att hålla samma effekt. Vi försöker utnyttja akvifären så mycket det går men vill inte köra slut på den i juli om det eventuellt blir varmt även i augusti.
Vattnet från den varma sidan används för markvärme vid vissa uppställningsplatser för flygplanen vid gate och angöringsdäck vid terminalerna för bilar, taxi och bussar men även värma tilluften vintertid.
Övrig värme för tappvarmvatten och värme för terminalerna kommer från Stockholm exergis fjärrvärme i Bristaverket i Märsta.
– Även framför terminalerna finns markvärme. Vi vill inte sanda och salta eftersom det då dras in i terminaler och i rulltrappor.
Enligt Clas Hammarin används markvärmen endast till minus tio grader. Blåser det mycket och det är kallare räcker inte markvärmen till. Då får man använda snömaskiner eller hoppas att vinden blåser bort snön.
