Akvaponier kan bli energikällor
Genom att röta fiskars avföring kan cirkulära fisk- och grönsaksodlingar, så kallade akvaponier, producera biogas som i sin tur kan bidra till anläggningarnas energibehov. Dessutom skapas utmärkt gödning till växterna, enligt ny forskning från Göteborgs universitet.
Kombinerade fisk- och grönsaksodlingar på land i ett cirkulärt system är på frammarsch, där man utnyttjar det faktum att fiskarna producerar näringsrikt vatten som kan användas till att göda växterna i ett slutet system med hjälp av bakterier som växer naturligt i akvaponin. Systemet imiterar den gödning som sker i flodernas och sjöarnas ekosystem i naturen.
Fiskarnas fasta avföring har fram till nu varit en restprodukt utan större värde. Men i ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet har man lyckats skapa biogas av avföringen som kan bidra till akvaponiernas energibehov.
– Genom att bryta ner fiskbajset i en syrefri miljö, så kallad rötning, får vi ut 70-procentig metangas som kan användas som bränsle. Det kan göra akvaponierna till en energikälla, säger Victor Lobanov, doktorand i marinbiologi vid Göteborgs universitet.
Andra vinster är att de näringsämnen som frigörs vid rötningen av avföringen är mer lättillgängliga för växterna jämfört med syntetiska näringslösningar samt att det produceras koldioxid när biogasen används som bränsle, vilket är nödvändigt att tillföra när växter odlas i ett trångt utrymme som till exempel ett växthus.
Än så länge har rötningsprocessen bara testats i laboratoriemiljö, men under sommaren startade ett pilotexperiment i en akvaponianläggning. Då får forskarna svar på hur väl metoden klarar av störningar på systemet och vad som behöver göras för att skapa en robust rötningsanläggning. Victor Lobanovs mål är att skapa moduler av rötningsanläggningen som kan kopplas på akvaponierna.
Källa: Göteborgs universitet
