Aktuell forskning: ”Teknik spelar mindre roll för infektionsrisk”
Pedro Gandra, teknikkonsult från Stockholm, konstaterar att de vanligaste ventilationsteknikerna i operationssalar fungerar lika bra, givet att luftflödet är högt och detsamma.
Pedro Gandra är pensionär, med bakgrund som teknikspecialist på Locum. I en metastudie har han undersökt forskningsresultat kring tre av de vanligaste ventilationsteknikerna i operationssalar. Nyligen har han fått sin licentiatavhandling godkänd vid Chalmers.
Pedro Gandras uppsats heter ”Practical safety ventilation in ultraclean air operating rooms”. Den kan laddas ned på https://research.
chalmers.se/
publication/508696
Det har varit omdiskuterat vilken teknik som är bäst för att ventilera bort bakteriebärande partiklar från operationsområdet: Menar du att teknikvalet spelar mindre roll?
– Det visste man redan på 60-talet, men sedan kom nya tekniker. Framför allt slog LAF-tak igenom, där en laminär, väldigt kraftig ström med steril luft riktades mot operationsområdet. Metoden var också väldigt effektiv – baksidan var att den kraftiga luftströmmen kylde ner patienten, vilket ökar infektionsrisken och gör att barn blir svårare att väcka ur narkosen. Följden blev att man sänkte luftflödet och därmed blev LAF-taken inte mer effektiva än andra tekniker.
Vad är det då som påverkar risken för infektioner i samband med operationer?
– Hudpartiklar från personalen kan vara en risk – i genomsnitt bär tio procent av dessa partiklar med sig bakterier. De här partiklarna kan ta sig ut genom öppningarna i dräkterna och genom tunna textilier. Här är det viktigt att personalen har bra skyddskläder, som minskar förekomsten av partiklar. En annan känd riskfaktor är hur många som befinner sig i operationssalen och hur många gånger dörren öppnas. Även personalens rörelser kring operationsbordet har stor betydelse.
Vilka typer av ventilation är det som du har studerat?
– Omblandande ventilation, temperaturkontrollerat luftflöde och laminärt flöde, eller UDF som är ett mer korrekt begrepp.
Hur gick studien till?
– Jag har gått igenom och jämfört ett 60-tal tidigare forskningsrapporter, samt deltagit i mätningar under simulerade operationer.
Vad blev resultatet?
– När det gäller särskilt infektionskänslig kirurgi, som till exempel ortopedi, klarar samtliga tre tekniker att hålla antalet bakteriebärande partiklar, CFU, under 5 CFU/ kbm, förutsatt att luftflödet är över 2 kbm/s och den mikrobiologiska källstyrkan inte överstiger 10 CFU/s.
Vad kan sjukvården dra för slutsatser av detta?
– Att tekniken spelar mindre roll vid samma luftflöde. Då är det viktigare att ta hänsyn till andra faktorer, till exempel hur täckande och täta personalens kläder är.
Maria Åslund
