ÅF testar injusteringsventiler – på kontoret
Hos ÅF i Göteborg testas injusteringsventiler för radiatorer, för att kontrollera funktionen på de på marknaden vanligaste modellerna. Resultaten pekar på skillnader mellan fabrikaten vid små flöden.
Mätutrustningen är helt kontorsanpassad. Foto: Mark Kretz
Högst upp på en bokhylla i ett rum hos ÅF Installation i Göteborg finns en dunk med vatten, kopplad till en testrigg en meter nedanför. Detta är en del av en verksamhet som säkert inte är speciellt vanlig hos vvs-konsulter, nämligen direkt mätning av vvs-produkters funktion. I det här fallet testar man radiatorventiler, eftersom det på ÅF i Göteborg sedan cirka ett år finns en energigrupp som bland annat arbetar med injustering av värmesystem.
Verkligt driftfall Konstruktionen ska efterlikna ett verkligt driftfall, där man räknar på tryckfall och hur mycket vatten som kommer genom en given radiatorventil under en viss tidsrymd. – Det här är en väldigt enkel konstruktion som ska efterlikna ett verkligt driftfall. Vi ville ju som sagt testa radiatorventiler. När vi gör injusteringar räknar vi med att ha ett tryckfall på 10 kilopascal på ventilen. Detta tryck åstadkommer vi på enklast möjliga sätt genom att ha vattennivån i dunken en meter ovanför utloppet på radiatorventilen. Mätriggen är byggd av en dunk med vatten, en slang samt en golvvärmefördelare att fästa ventilen på. Golvvärmefördelaren är fasttejpad på ett rullbart kontorsskåp. Det berättar Olov Berglund, en av de tio ingenjörer som ingår i gruppen Energieffektivisering. – Testet går till så att kvvärdet ställs in på ventilen, sedan mäter vi flödet i mätglas samtidigt som vi tar tid. Detta matas in i Excel och vi får till slut en graf på hur väl inställt kvvärde stämmer överens med verkligheten. Idén till mätriggen och den teoretiska uppbyggnaden av den kommer från en tidigare medarbetare, Ebbe Jonsson. Det tog gruppen en halv dag att skruva ihop konstruktionen och testa densamma. – Vi gör ju en hel del lågflödesinjusteringar och då är det viktigt att kunna testa de ventiler vi använder och rekommenderar kunderna. Tittar man på tillverkarnas diagram får man alltid snygga räta linjer, men i verkligheten är flödet annorlunda, visar våra tester. Hittills har man testat ventiler från tre fabrikanter.
Övertyga kunderna Resultaten från mätningarna används för att övertyga kunderna om att välja den termostatventil som är bäst, det har inget med pris att göra, enligt Olov Berglund. – Vi hade väl en aning innan vi började vilka som skulle fungera bäst för vårt vidkommande, att använda i lågflödessystem. Mätningarna – som tagit åtskilliga timmars arbete under kvällstid – visade att vår uppfattning var korrekt. Ska man byta säg 200 ventiler för 200 kronor stycket, gäller det att vi ger ett korrekt underlag för kunden. Det som gör stor skillnad är i vilket spann ventilerna öppnar sig. De som öppnas stegvis får en annan flödesbild än de med steglös reglering, visar Olov Berglunds mätningar. – Ska man injustera lågflödessystem handlar det om ytterst små vattenvolymer, och då blir det hack mellan två olika nivåer om öppningen sker stegvis. Utslaget på ett helt radiatorsystem kan detta få stora effekter på värmeanvändningen.
Man ska också komma ihåg att injustering i många fall sker i miljöer som både är krångliga att arbeta i men också där ljuset är dåligt, så att man inte ser inställningarna. Ibland är radiatortermostatventilerna gömda bakom skrivbord, och injusteraren kanske måste ligga på golvet för att montera och sedan injustera i skumrasket. Laboratoriedröm Mätningar har pågått under de tre senaste månaderna. Att hålla på med vatten på kontoret har fått Olov Berglund att tänka i nya, större banor. – När vi skulle fylla på dunken lastade vi på dunken på det rullbara kontorsbordet och körde ut alltihop till köket och fyllde på med vatten där och körde sedan tillbaka hit. Det vore nog bättre om vi kunde ha ett mer professionellt laboratorieutrymme, med golvbrunn, eftersom det tenderar att skvätta vatten när vi mäter i mätglas. Å andra sidan är det kul att ha grejorna här uppe, så att vi kan visa folk hur det går till att göra mätningar.
Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 1/2012 sid 28.
