200 miljoner till smart stadsdel

I stadsdelen Hyllie i Malmö ska husen interagera med såväl elnät som fjärrvärmenät. Husen ska dessutom generera både el och värme. Eon har redan byggt en försöksanläggning – på kontoret.

I de nybyggda bostäderna och kontoren stadsdelen Hyllie i Malmö ska fastigheterna inte bara samverka med elnätet, utan även med fjärrvärmenätet. Målet är en stadsdel som ingår i ett smart nät.Utgångspunkten är en miljösatsning som redan är ambitiös, där några av husen ska byggas så att de uppnår kraven för passivhus enligt Feby. Den genomsnittliga energianvändningen ska hålla sig under 60 kWh/kvm och år.  Med ett tillskott på hela 200 miljoner kronor ska stadsdelen också bli smart. 47 miljoner kommer från Energimyndigheten och resten från Malmö kommun, VA Syd, Eon och Siemens.
– Hyllie blir ett test av morgondagens energilösningar. För Malmö blir det nästa flaggskeppsprojekt, efter Västra Hamnstaden, sammanfattar Mattias Örtenvik hos Eon.

Jämna ut effekttoppar
Smart, i det här sammanhanget, är att jämna ut effekttoppar med hjälp av modern teknik. Det handlar om en teknik som ska göra det möjligt att koppla in mer sol- och vindkraft på elnätet, alltså klimatanpassning.  Taken i Hyllie kommer att förses med både solceller och solfångare.

Till husens vanliga automationssystem tillkommer ett system som ska ta in information från energileverantörerna, både av värme och el.  Börjar det bli brist på någondera, skickar det övergripande systemet signaler till husets system och efterfrågar justeringar av energianvändningen. När det är kallt ute kan systemet till exempel användas för att kapa en topp i värmelasten. Hus som konstrueras för att kunna lagra energi kan värmas upp lite extra innan den befarade toppen, som till exempel kan bero på att en kallfront väntas. Värmen lagras i väggarna och det går bra att dra ner på värmetillförseln inför köldknäppen, som gör att värmebehovet i omvärlden går uppåt med risk för brist. Motsvarande gäller inför en väldigt varm dag när luftkonditioneringen kan dras ned en aning.

Tanken är att det övergripande systemet också ska skicka signaler till brukarna. Hos brukarna bli signalerna siffror, för priset på energi. Tanken är att de ska kunna koppla bort energislukande utrustning när priset går uppåt vilket är en signal om energibrist. De som vill ska kunna installera utrustning som sköter det här automatiskt och till exempel ser till att en eventuell elbil inte laddas just när elpriset är som allra högst. Automationssystemet kan också behövas för avläsningen, som kan komma att ske ofta.

Egen elproduktion
Så mycket som möjligt av energianvändningen ska komma från husens egen produktion. Solfångarna kommer via värmeväxlare i husens solvärmecentraler att leverera värme antingen till det egna huset i form av varmvatten och uppvärmning, eller ut på fjärrvärmenätet. På så sätt kan överskottsenergi från soliga sommardagar komma till nytta. För solcellerna gäller motsvarande.

– Vi får en effektbalans mellan den lösning vi bygger i Hyllie och övrig infrastruktur, säger Mattias Örtenvik.
Själva byggandet har påbörjats för länge sedan. Men installationerna som krävs för att stadsdelen ska bli smart finns inte på plats förrän i höst.  Redan nu står det klart att det kommer att handla om vanliga protokoll och KNX. Det extra styrsystemet placeras intill det vanligt, i driftundercentralerna.

Siemens deltar i projektet och kommer även att leverera utrustning. Ronny Håkansson som arbetar för företaget berättar att möjlig teknik provas ut just nu.
– Vi har satt upp en testanläggning på Eons kontor för att till exempel se hur fluktuationerna i vind- och solenergi kan balanseras av efterfrågan, berättar Ronny Håkansson.

Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 3/12 sid 58