Text: Maria Åslund Foto: Vasakronan

TEMA: Framtidens stad övervakar sig själv

Tema framtidens byggnader.

Framtidens byggnader handlar om framtidens städer. Byggnader som är sammankopplade med varandra och med samhällets övriga funktioner. Framtidens stad övervakar och styr sig själv med artificiell intelligens. Vi är redan på väg dit med Internet of Things (IoT).

På byggnadsnivå finns redan smarta styrsystem, som har tagit över mycket av dagliga beslut och insatser, som tidigare utfördes av tekniker och fastighetsskötare. I förlängningen av den utvecklingen finns självlärande system som kan förutse kommande förändringar och i viss mån åtgärda och kompensera för fel. Man brukar tala om ”Big data” som fundamentet för det framtida samhället – helt enkelt stora datamängder som kan processas på alla tänkbara sätt. Mätdata inom fastighetsautomation är ett exempel. Som anställd på Swegon och dessutom som ledamot i Energi- och Miljötekniska Föreningens teknikgrupp IoT har Jan Risén jobbat mycket med utvecklingen mot en mer automatiserad tillvaro för fastighetsägaren. En tillvaro som, enligt honom, börjar med trådlösa kommunikationslösningar i byggnaden.
– De ger en raskare process att installera och driftsätta. Dessutom ger det stor flexibilitet för fastighetsägaren, eftersom det blir lättare att ändra rumsindelningen, säger han.

Med sensorer och smart mjukvara styrs i dag många fastigheter, så att värme, kyla och ventilation kan optimeras. Nästa steg i den tekniska evolutionen är molnlösningar. Dessa innebär att det blir möjligt att via serv rar på internet utnyttja IT-tjänster, som man tidigare haft på sina egna datorer. – Molnlösningarna innebär att man kan lagra sina data från byggnaden och analysera dessa i kombination med externa data och därmed skapa ett mervärde för fastighetsägaren. Förutom driftdata från byggnaden som temperatur, luftfuktighet, luftkvalitet och beläggningsgrad kan man använda externa data som till exempel meteorologiska data, trafikdata, energi- och effektpriser och styra systemen efter det, säger Jan Risén.

Ett exempel på en molntjänst med flera aktörer inblandade är Ngenics och Upplands Energis lösning i projektet Klokel, där villor med värmepumpar bidrar till att hålla effekttopparna nere.
Molntjänster erbjuds ofta i samband med att fastighetsägare investerar i nya styr- och reglersystem. Men då är ”molnet” vanligtvis specifikt för den aktuella produkten och inte kompatibel med andra system. – Snart kan man inte köpa ett paket tuggummi, utan att också bli erbjuden en molnlösning, säger Kaj Winther, projektledare för teknikutveckling på Vasakronan, med ett tydligt drag av ironi.

Som en av de ansvariga för företagets digitalisering har han tröttnat på att många leverantörer har egna protokoll, vilket leder till instängningseffekter. Därför har Vasakronan varit med om att utveckla Real Estate Core, tillsammans med Akademiska Hus, Klipsk, Willhem och teknologie doktor Karl Hammar, Tekniska Högskolan i Jönköping. Det är en plattform som kan ”tala” med alla och det är en öppen kod. I en intilliggande artikel finns mer om Real Estate Core.

Kaj Winther framhåller att Vasakronan är ledande på det här området. Demonstrationsobjekten i företagets digitaliseringssträvan är huvudkontoret i Stockholm och den riksbekanta profilbyggnaden Läppstiftet i Göteborg. – Huvudkontoret är lite av ett Living-Lab, där vi testar ny teknik. I Läppstiftet, som är miljöklassad som platinum enligt Leed, satsar vi också mycket när det gäller uppkopplad styr- och reglerteknik, säger han. – Vi har sensorer som mäter inomhusklimat – koldioixid, lättflyktiga organiska föreningar (VOC), temperatur och luftfuktighet. Värdena samlas in med Lora. Det är ett protokoll för att samla sensordata, och som till skillnad från wifi skickar små datamängder över långa sträckor. Därefter kopplas befintlig styroch reglerteknik ihop med AI, som lär sig husets användning och optimerar driften för att bli så billig som möjligt. Vi kompenserar systemen utifrån vad vi får för mätvärden.

Det är ett ständigt pågående arbete med att vässa systemen och öppna för nya funktioner. Exempelvis har Vasakronan handlat upp en laddinfrastruktur för att kunna lastbalansera laddstolpar, dels dem sinsemellan och dels gentemot fastighetens interna ellast. – På så sätt kan vi kapa bort onödiga effekttoppar. Eftersom många elbolag har effekttariffer blir det en fråga om minskade kostnader för fastighetsägaren, säger Kaj Winther. Vasakronans ambition är också att knyta ihop fastighetssystemen med ritningshanteringen:
– Det är samma språk för styroch reglerteknik och BIM-modeller. Med den nya tekniken kan vi köra systemen och på ett smart sätt få ut data ur systemet, så att när vi gör något i systemet så påverkar det BIM-modellen och vice versa. Därmed har vi alltid aktuella ritningar och styrsystem, säger Kaj Winther.

Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 3-4!