FOTO: ISTOCKPHOTO

Så ska vvc-slöseriet stoppas

TEMA: VÄRME.

Värmeförlusten från vvc är fyra gånger högre per kvadratmeter än den är från en välisolerad yttervägg. Energikonsulten Roland Jonsson vill ta itu med de ”verkliga” energislösarna.

Varmvattencirkulation (vvc) är norm i svenska byggnader. Att snabbt få fram varmt vatten tar vi för givet. Men det innebär ett slöseri med energi. VVC cirkulerar året runt, dygnet runt. Ogenomtänkta rördragningar och stundtals dålig isolering ger stora värmeförluster. Ett faktum som ofta viftats bort med att den förlusten också bidrar till uppvärmningen av byggnaden. – Men det är ju precis samma resonemang som med glödlampan; att det inte spelade någon roll att den drog mycket el, eftersom dess värmeförlust bidrog till uppvärmningen. Ändå förbjöds den, konstaterar Roland Jonsson, som är konsult på WSP, men också projektledare hos Beställargruppen Bostäder (Bebo). – Dessutom värmer vvc upp källarkorridorer och schakt, där det inte behövs. Och vad värre är: I schakten riskerar vvc att värma uppkallvattnet, med stor risk för legionella.

Att vvc bidrar med uppvärmningen på vintern är det nog knappast någon som har problem med, även om knappast någon har nytta av 23 grader i källaren. På sommarhalvåret behövs dock inte det tillskottet och i värsta fall kan det innebära extra värme som måste kylas bort. Bebo har drivit projekt för att se på möjligheten att minska behovet av vvc, men helst kunna avstå från den. – Rör i rör börjar att komma nu, det vill säga att vvc-ledningen går inuti varmvattenledningen och förlusten blir mindre, eftersom ett rör ”försvinner”. Det finns också metoder för att ”backa” tillbaka varmvattnet, när man inte använder det, berättar Roland Jonsson.

Andra sätt att minska förlusten är kortare rördragningar, bättre isolering av rören, varmvattenberedning för en eller flera lägenheter, genomströmningsvärmare vid tappkranen, med mera. – Vi skulle vilja ha tag i fastighetsägare som ska bygga nytt, för att räkna på och genomföra ett system helt utan vvc, säger Roland Jonsson. Han konstaterar att fokus ligger på tjocka väggar och bra isolering, när det gäller energibesparing. – Men man borde fokusera på störst värmeförlust. Skillnaden mellan varmvattenröret och rummet är 40 grader året runt, medan värmestrålningen från klimatskalet är lägre och bara pågår under den kalla delen av året. Om man slår ut det över helåret, är värmeförlusten från vvc fyra gånger högre per kvadratmeter än från ytterväggarna, påpekar han.

Vad kan fastighetsägaren tjäna på att helt eliminera värmeförlusten?
– Man kan jämföra när vi räknade på ventilationslösningar, där ett bra ventilationsaggregat sparar fyra kWh/kvm, år. Det motsvarar förlusten från vvc. Om man använder den besparingen för att göra ytterväggarna inte så tjocka, ger det ytterligare 16 kvadratmeter uthyrningsbar yta per 1 000 kvadratmeter, vilket innebär mycket pengar för fastighetsägaren, konstaterar Roland Jonsson. 

Han har också synpunkter på det svenska kravet på hur lång tid det får ta innan det kommer varmvatten ur kranen. – Förr stipulerade byggreglerna att det inte fick ta mer en tio sekunder. Men det togs bort. Det tog ju längre tid att få fram varmvattnet, när gamla armaturer började ersättas med snålspolande, säger han. Nu heter det i byggreglerna att varmvattnet ska levereras ”utan besvärande väntan” – en oprecis formulering som lämnar fältet fritt för tolkningar.
– Vi borde se på hur man gör i Tyskland. Där finns en regel om att varmvattnet ska komma fram innan man spolat tre liter. Det gör att det blir lättare att dimensionera anläggningen och lättare att mäta, konstaterar Roland Jonsson. – Faktum är att det blev en rättssak, där hyresgästerna i en fastighet i Hamburg var tvungna att spola fem liter, innan varmvattnet kom. Det slutade med att de boende fick hyresreduktion.
Roland Jonsson berättar också att det inte är så ovanligt att vvc används för att värma upp badrummen. Det är de fall där handdukstorkarna kopplas på vvc och därmed inte går att stänga av. – Då slipper man sätta en radiator i badrummet och därmed blir den beräknade energianvändningen för byggnaden mindre på papperet.

Text: Maria Åslund