Foto: Clas Göran Carlsson Text: Mark Kretz

Reportage: Vatten blir till öl

Aleksandra Lazic från Xylem och Staffan Filipsson från IVL renar avloppsvatten till dricksvatten. Det är på Henriksdalsberget i Stockholm som man testar olika tekniker. Och man har bland annat tillverkat öl på det före detta avloppsvattnet.

De har en bedårande utsikt, forskarna och besökarna vid IVL:s och KTH:s forskningsanläggning Hammarby Sjöstadsverk. I den mån de tar sig tid att njuta av denna och inte kuckelurar inne i själva test anläggningen. Hammarby Sjöstadsverk ligger på Henriksdalsbergets topp, ovanför det stora avloppsreningsverket Henriksdalsverket i Stockholm, och har från det att det tillkom varit ett forskningslaboratorium för vatten. Inne i forskningsanläggningen pågår en mycket spännande forskning kring vatten och hur detta medium kan renas, vilket förmodligen gör att både forskare och besökare hellre stannar inne istället för att beundra utsikiten. I den stora laboratorielokalen, mer likt ett mycket litet avloppsreningsverk, pågår tester hur avloppsvatten bland annat kan bli dricksvatten till minsta möjliga kostnad och så resurseffektivt som möjligt. Det avloppsvatten man använder kommer från Stockholms invånare och är detsamma som renas i Henriksdalsverket. Tillsammans har IVL och företaget Xylem tagit fram reningssystem för olika återvinningsändamål som jordbruk, industri och återföring till grundvatten. Dessa system har också testats for miljöpåverkan och livscykelkostnader för olika anläggningsstorlekar (20 000, 100 000 respektive 500 000 personekvivalenter). Enligt projektledaren Staffan Filipsson, IVL, kostar det mer att rena avloppsvatten så att det blir drickbart, än att ta in grund- eller ytvatten avc god kvalitet och göra det till dricksvatten. Problemet är att utsläppen från samhället, bland annat från reningsverk och jordbruk, gör att det finns få naturliga vatten kvar av den kvalitet som inte kräver avancerad rening.
– Det används mer energi och kräver fler reningssteg att rena vatten ju mer förorenat vattnet är, konstaterar Staffan Filipsson.

Även om det, enligt Staffan Filipsson, används mer energi för att ta fram en kubikmeter dricksvatten från avloppsvatten jämfört med att göra en kubikmeter dricksvatten av grund- eller ytvatten är det inte givet att vattenreningen som helhet kostar mer då vi i dag renar vårt vatten på två ställen, i dricksvattenverk och avloppsreningsverk. En effektivare rening vid avloppsreningsverk och återanvändning av vatten skulle spara in en ytterligare rening och miljökostnader som utsläppen orsakar naturen. Tekniken att använda avloppsvatten för olika ändamål finns i andra delar av världen. – New Water i Singapore infiltrerar ned vattnet i berggrunden och tar upp det på ett annat ställe. Vid Belgiens kust finns det också ett avloppsvattenverk som producerar dricksvatten. I Israel använder man renat vatten för bevattning. I Spanien återanvänds renat avloppsvatten för jordbruket, cirka 350 miljoner kubikmeter/år, liksom till landskapsbevattning och återföring av vatten till naturliga miljöer för bibehållande och återställande, 50–60 miljoner kubikmeter/år vardera. I Abu Dhabi används renat avloppsvatten för bevattning av bland annat offentliga parker och vägkanter. En annan sektor som använder renat avloppsvatten i Abu Dhabi är fjärrkyla i stora bostadsområden.

Några system för återvinning av avloppsvatten finns i Sverige. På Gotland finns dammar där avloppsvatten samlas, varefter vattnet efter sex månader kan användas för bevattning. På Herräng med 2001 hushåll på Gotland samlas 46 000 kubikmeter avloppsvatten som sedan används av den lokala morotsodlaren.
– Vi måste lära oss ta tillvara på fosforn, som ju är en ändlig resurs. I Schweiz och Tyskland måste avloppsreningsverken inom tio år börja ta tillvara fosforn som kan gå tillbaka till naturen. För att göra det bygger man en ”liten kemifabrik” som kan utvinna fosforn, utan att man får med kadmium. Intresset för avloppsrening för renvattenframställning både inom och utom Sverige har ökat och priserna för tekniken har gått ner.
– Bygger man ett nytt avloppsreningsverk i dag kan det ge vatten som är återvinningsbart för ungefär samma peng som vad driften av våra nuvarande konventionella avloppsreningsverk kostar, som ger en lägre reningseffekt.

Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 11/12!