Projektledarna Martin Gierow och Johnny Ragazzo arbetar med lågtemperatursystem i Brunnshög.

Lågtempererat till max

TEXT: MARK KRETZ FOTO: PETTER DUVANDER

Invid forskningsanläggningarna Max IV och ESS i nordöstra Lund börjar nu den nya stadsdelen Brunnshög ta form. Värmeförsörjningen av de nya energisnåla byggnaderna kommer att ske via ett lågtempererat fjärrvärmenät som knyter ihop värmeåtervinningen från forskningen med stadsdelen.

I Brunnshög i utkanten av Lund ligger Max IV och ESS, två internationella forskningsanläggningar bara några hundra meter från varandra. Max IV är redan i drift, och ESS ska stå klar år 2023. Värmeenergin från kylningen av processerna i
Max IV (se Energi & Miljö nr 3/2014), och så småningom från ESS (se Energi & Miljö nr 3–4/2018) tas om hand och distribueras dels i Kraftringens lågtempererade fjärrvärmenät, dels i Kraftringens konventionella fjärrvärmenät.

– Redan från början var tanken att vi skulle ta hand om överskottsvärmen och att man inte skulle bygga stora kyltorn som finns vid liknande forskningsanläggningar på andra håll i värden. Det var naturligtvis en tanke redan från början att ”forskningen värmer staden”.

Det berättar Johnny Ragazzo på Kraftringen om det jätteprojekt som går ut på att ta tillvara restvärmen från de båda forskningsanläggningarna. Brunnshög ska när det är klart bli en ny stadsdel i Lund där cirka 40 000 lundensare kommer att arbeta och bo. På Brunnshög kommer det att byggas en lång rad olika typer av fastigheter: kontor, skolor, livsmedelsbutiker, bostads- och hyresrätter samt radhus. Genom hela området byggs nu en spårväg.

Redan i dag finns konventionell fjärrvärme framdragen till området. För närvarande används den för att ta hand om den återvunna värmen från Max IV. I framtiden kommer den bland annat att fungera som redundans och ska klara 100 procents effekttäckning i det lågtempererade nätet.

Kraftringens lågtempererade fjärrvärmenät kommer att ha en framledningstemperatur på cirka 65 °C, och en returtemperatur på cirka 30 °C. Det planerade ledningssystemet hittills är 6,5 kilometer. Under 2018 byggdes 2,5 km av ledningssystemet.

– Tack vare lägre temperatur och tryck (PN10) i det lågtempererade fjärrvärmenätet kan vi använda plaströr. Med lägre tryck och temperatur kan vi använda enklare och därmed billigare förläggningstekniker. Även på kundsidan innebär lägre tryck och temperatur enklare ledningsförläggning i husen, säger Johnny Ragazzo.

Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 3-4/2019.