Lägenhetsvisa värmeväxlare får kritik

VÄRMEVÄXLARE.

Ett fåtal hus där värmesystemet bygger på lägenhetsindividuella värmeväxlare på varje våningsplan har byggts. Nu får lösningen kritik, samtidigt som den ska testas på nya orter.

 

Systemet med att distribuera högtempererat varmvatten till respektive våningsplan, där det sedan värmeväxlas för respektive lägenhet, har testats på flera orter, bland annat i Västerås och Falun.

På den sistnämnda orten används systemet i ett passivhusbygge, som stod klart 2012. Kenneth Ahlström, driftchef på Kopparstaden, Falu kommuns kommunala fastighetsbolag, är inte imponerad.

- När byggaren låtit sina konsulter göra de vvs-tekniska konstruktionerna, såg vi i granskningsskedet att man satt en undercentral i form av en värmeväxlare för varje lägenhet i det huset. I det läget, då vi köpt en funktion, fanns ingen möjlighet att styra om valet av teknik trots att vi försökte.

- När vi inte förstod vitsen med lägenhetsindividuella värmeväxlare, förklarade de att vi då skulle slippa VVC-ledningen. Å andra sidan fick vi en värmekretsledning som inte kan ha pumpstopp sommartid samt en mycket större pump än för en VVC-slinga, vilket naturligtvis leder till högre elanvändning och värmeförluster. Till det kommer att det behövs fler komponenter och styrning jämfört med ett vanligt VVC-system, säger han.

En olägenhet han lyfter fram är höga temperaturer i trapphuset, där det cirkulerar 65-gradigt vatten året runt.

- Vi vet att vi har höga temperaturer i trapphuset där det finns två primärkretsar där det cirkulerar 65-gradigt vatten. Det skapar mycket värme i trapphuset, i synnerhet sommartid, som är svår att bli av med.

Även om han sett problem med detta system i flervåningshus, menar han att det kan fungera i exempelvis parhus.

- Vi kommer inte att bygga in liknande system i flerbostadshus, men kanske i parhus, där vi kan köra 65-gradigt vatten i kulvert.

Trots problemen med totalentreprenaden i detta fall, menar Kenneth Ahlström att denna upphandlingsform är fortfarande är att föredra, bland annat för att det ökar antalet budgivare.

- I dag ställer vi högre och mer detaljerade krav i upphandlingsskedet än vad vi gjorde då, när vi upphandlar med totalentreprenad.

 

I Lund finns planer på att upphandla ett hus med liknande teknik med värmeväxlare på varje våning.

Bertil Lundström, teknisk chef hos Lunds Kommuns Fastighets AB i Lund, berättar att man är på god väg att upphandla en entreprenör för den nya stadsdelen Brunnshög i nordöstra Lund. I detta område avser man att bygga ett experimenthöghus kallat Xplorion, ett lågenergihus, med 54 lägenheter. Flera energiåtgärder ska testas, bland annat elproduktion med hjälp av solceller på de sedumklädda taken samt luftvärmeväxlare för uppvärmning och duschvärmeväxlare som återvinner värme från vattnet.

- Vi håller på att fundera på den tekniska lösningen mer i detalj. Vår tanke är att hyresgästerna ska ha grundvärme via värmeväxlarna, som kompletteras med solenergi, säger Bertil Lundström.

Solcellselen ska lagras i ett batteri i källaren som förser eftervärmare för tappvattenvärme med el när så behövs.

Bertil Lundström:

- Man måste själv prova, att lita på andra är bra, men bäst är att ha egen erfarenhet.

I detta fall kommer entreprenaden att utföras som en partneringentreprenad. Energianvändningen ska bli 55 kWh/kvm,år.

Från fjärrvärmens 90-gradiga temperatur växlas temperaturen ner till 50 grader i undercentralen varifrån vattnet sedan distribueras till de lägenhetsindividuella växlarna. En liten varmvattenvärmare värmer upp tappvarmvattnet vid varje värmeväxlare. Lägenheterna värms med golvvärme och värme används också för värmning av tilluften.

- Använder vi en växlare i varje lägenhet klaras ju varmvattenproduktionen av i dessa växlare. Där vinner man massor av pengar eftersom vi slipper att pumpa runt vvc- och värmevatten.

Att pumpen för värme-/varmvattensystemet inte kan stängas av sommartid är inte något problem eftersom den drivs med solcellsel, menar Bertil Lundström. Inte heller de ibland höga temperaturerna i schakten är ett stort problem.

- Den höga framledningstemperaturen behövs vintertid för att för att klara värmen. Det handlar hur man förlägger och isolerar schakten. Om inte detta görs rätt tappar man värmen, konstaterar han.

Under slutet av oktober kommer förfrågan att skickas ut och Bertil Lundström bedömer att man tidigast i januari nästa år kan få klarhet i om projektet kommer att gå vidare.

Mark Kretz