Flexit

Fel i 70 procent av fjärrvärmecentralerna

INJUSTERING

Endast 26 procent av fjärrvärmecentralerna fungerade bra. Resten brast i bland annat avkylning. Det visas i en undersökning som gjorts i 20 fjärrvärmesystem och 146 fjärrvärmecentraler.

Det finns stora möjligheter att förbättra verkningsgraden i fjärrvärmesystemen om kundernas värmesystem injusteras. Efter injustering används en större del av den levererade fjärrvärmen och returvattnet till fjärrvärmen blir bättre avkylt.

Men få fjärrvärmesystem centraler fungerar som tänkt, i alla fall bland de drygt 100 system i Helsingborg/Ängelholmsområdet som studerats i en doktorsavhandling, ”To analyse measurements is to know”, från Lunds universitet.

Doktoranden Henrik Gadd har analyserat drygt fem miljoner mätvärden, uppmätta i 20 fjärrvärmesystem och 146 fjärrvärmecentraler. Han arbetar i dag som affärsutvecklare hos Öresundskraft, som levererar el och fjärrvärme i Helsingborg och Ängelholm.

I bakgrunden finns lagkrav på obligatorisk månatlig mätaravläsning av elmätare (infört 2009) och av fjärrvärmemätare (2015) hos fastighetsägare. Även om mätaravläsningen görs på månadsnivå kan mätarna generera uppgifter på timnivå, vilket ökar upplösningen av mätresultaten.

Nedbrutet på olika användarkategorier visar Henrik Gadds analys att andelen väl fungerande fjärrvärmecentraler var högst i flerbostadshus (43 %) och lägst i industrier (9 %). Oavsett kategori var det alltså mer än hälften av alla centraler som var behäftade med fel. De fel som analyserats var fel värmelastmönster, dålig avkylning och dålig styrning. Det mest frekventa felet var dålig avkylning. Av det totala antalet undersökta fjärrvärmecentraler identifierades dålig avkylning som felorsak i 68 procent av fallen. Fel i styrsystemen för byggnadens uppvärmningssystem var den näst mest förekommande felorsaken, följd av dålig reglering i form av dålig korrelation mellan utomhustemperatur och värmebehov.

Enligt Henrik Gadd kan en majoritet av felen som leder till för höga returtemperaturer härröra från exempelvis dåligt fungerande värmesystem, problem med ställdon och styrventiler både på värmesidan och varmvattensidan, dåliga radiatorventiler, felaktig driftidsstyrning av ventilation och felaktigt inställda styrkurvor. Det finns dock skillnader mellan kunder när det gäller kunskap och medvetenhet om att hålla systemen i trim.

- Vi kan konstatera att fastighetsbolag med huvudsakligen flerbostadshus generellt är duktiga och har rätt kompetens. De som är sämst på att sköta sina anläggningar är generellt ägare av industribyggnader, där ju värmekostnaden ofta är en relativt mycket mindre del av de totala kostnaderna.

Problemen är enligt Henrik Gadd inte begränsade till Helsingborgs-/Ängelholmsområdet.

- Jag är rätt övertygad om att problemen finns över hela landet, även om olika fjärrvärmeleverantörer arbetat på lite olika sätt med problemet.

Att, baserat på dygnsmätvärden, erbjuda kunderna någon form av kontroll av avkylningsfunktion är en framkomlig väg för att öka verkningsgraden i fjärrvärmen.

- Vi har en flödestaxa som kanske inte är en speciellt stark komponent för att få kunderna att injustera sina system. Däremot kanske ökade möjligheter för mätning kan göra att vi kommer åt de kunder som har för hög returtemperatur. Det kan i sin tur göra att de årliga besöken hos de som inte har dessa problem kan reduceras. Jag vill se tillståndsstyrt underhåll istället för periodiskt, säger Henrik Gadd.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 9/2015 sidan 6-7