Foto: Privat Text: Bengt Bergqvist

ERFARENHETEN: Osäker luftkvalitet med FX-system i bostäder

ERFARENHETEN

För att FX-system för ventilation av flerbostadshus ska fungera och planerat uteluftflöde tas in via uteluftsdonen måste ett kontinuerligt och konstant undertryck kunna upprätthållas i de rum där personer stadigvarande vistas. I praktiken finns det dock flera orsaker till att avsett undertryck inte uppnås. Det menar energikonsulten Bengt Bergqvist.

FX-system är till skillnad mot FTX-system känsliga för störningar. Väljer någon till exempel att sova med fönstret på glänt försvinner undertrycket i lägenheten och övriga rum blir utan ventilation, speciellt om dessa rum har stängd dörr. Det hjälper inte om sovrummet med öppet fönster har stängd dörr; dörrens överluftspringa är tillräckligt stor för att undertrycket ska försvinna i hela lägenheten.
Flerbostadshus med FX-system måste också ha mycket god täthet så att tilluften tas in via uteluftsdon i sovrum och vardagsrum och inte via otätheter. De största otätheterna finns ofta i vardagsrummet eftersom detta har större och fler fönster och kanske även en balkongdörr. Ofta tas tilluften till sovrummet in via en tilluftsradiator med utbytbart filter. Detta filter ska bytas minst en gång per år. Slarvas det med filterbytet kommer filtret att sättas igen och uteluften tas då in via otätheterna istället. Ett flerbostadshus med 30 lägenheter och FX-system kan ha mer än 100 tilluftsfilter jämfört med endast några få i ett FTX-aggregat. Genomförda mätningar i flerbostadshuset med FX-system visar att uteluftflödet i ett sovrum för två personer varierade mellan två och sex liter/sekund för provade driftfall medan luftflödet i FTX-byggnadens sovrum låg relativt konstant vid 10 l/s oavsett fönstervädring i annat rum.
Mätningar av koldioxidhalter i sovrum visar också på högre halter i sovrummet med FX-system jämfört med motsvarande sovrum med FTX-system. Hela rapporten finns här: www.svenskventilation.se/publikation/jamforelse-av-fx-och-ftx-system-for....

Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 10.