Abofazl ”Abo” Hayati har forskat fram ett diagram som kan hjälpa kyrkvaktmästarna att vädra effektivt. Foto: Ove Wall.

Vetenskaplig vädring räddar inneklimatet

VENTILATION.

Abolfazl "Abo" Hayati vid Högskolan i Gävle har visat att vädring kan vara väl så effektiv som ventilationsmetod – om den sköts på rätt sätt.

Av antikvariska skäl installeras sällan ventilationsanläggningar i kulturhistoriska byggnader. Det gäller inte minst kyrkor. Men behovet av att byta ut luften finns förstås ändå. Och blir man sömnig i kyrkan under predikan, så är det förmodligen inte prästens fel, utan koldioxidhaltens.

Hur illa kan det vara?

- Vi gjorde studier i bland annat Hamrånge kyrka och där visade det sig att redan efter 26 minuter var koldioxidnivån mer än 1000 ppm, berättar Abolfazl Hayati, som nyligen disputerade med en avhandling om naturlig ventilation och som nu tillträtt en lektorstjänst vid Högskolan i Gävle.

Men du menar alltså att det kan räcka med vädring för att få ner halten av koldioxid och skadliga partiklar, från exempelvis tända ljus?

- Öppnar man en kyrkport under en timme kan 50 procent av luften med skadliga partiklar vädras ut. Det är tio gånger mer än vad ventilationen blir med enbart självdrag. Åstadkommer man ett tvärdrag, genom att öppna till exempel ett fönster, är det 15 gånger effektivare än en ensidig vädring. Det som driver luftbytet är vinden och termiken, det vill säga temperaturskillnaden mellan inne och ute.

Hur har forskningen gått till?

- Utöver simuleringar, fältstudier, med spårgasmätningar, trycksättningar och IR-fotografering, har vi också studerat vinddrivet flöde genom öppningar. Det har vi gjort i en kyrkomodell i högskolans vindtunnel.

Kan exempelvis en kyrkvaktmästare använda dina resultat för att vädra effektivt?

-  Ja, jag har utvecklat en självdragsmodell och ett vädringsdiagram visar hur mycket luftombyte som sker, beroende på tid, vad det är för temperatur inne och ute samt hur stor kyrkan är. Just nu har vi bara med termiken – inte vinden. Jag önskar att jag får möjligheten att inkludera vinden, hur hårt och från vilken sida det blåser. Vädring som drivs av vinden har vi tittat på i vindtunnel och vi har utvecklat jätteenkel ekvation, som vore bra att kunna lägga till.

Går diagrammet att använda för andra stora byggnader?

- Ja, slutsatserna är applicerbara på alla byggnader som har stora salar, till exempel gamla slott, muséer, idrottshallar, atriumgårdar och skolor.

Maria Åslund