Nytt IMD-förslag från EU får kritik

REGELVERK

EU ser över två direktiv som bland annat handlar om byggnaders energianvändning. Ändrade krav på verifiering av byggnaders energiprestanda och krav på IMD av värme är några av förslagen. Regeringen är kritisk på flera punkter.

I slutet av förra året levererade EU-kommissionen förslag på uppdateringar av en rad direktiv inom energiområdet. Bland dessa finns direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD2) och energieffektiviseringsdirektivet. Nu har regeringen redogjort för en preliminär svensk ståndpunkt i en fakta-PM till riksdagen. Regeringen är kritisk på flera punkter, bland annat till att individuell mätning och debitering (IMD) av värme blir obligatoriskt för nybyggen och vid större renoveringar.

- Boverket har i två omgångar konstaterat att värmemätning inte är kostnadseffektivt och myndigheten har också fått i uppdrag att årligen redovisa utvecklingen. Det är ingen bra idé att man tar bort incitamentet för att göra effektiva åtgärder på fastigheterna, säger Fredrik von Malmborg, ansvarig handläggare på miljödepartementet.

Att kommissionen samtidigt som man vill införa värmemätning ställer krav på nära-noll-energihus, vilket leder till allt lägre värmeanvändning, är enligt Fredrik von Malmborg en fråga som fler medlemsstater reagerat på.

- Det är flera andra medlemsstater som uppmärksammat den konflikten. Hittills har det ju varit Sverige och Finland som båda har varmhyra som haft åsikter om värmemätning, men nu börjar även Tyskland och andra länder bli kritiska mot att även nya byggnader alltid ska ha värmemätning.

I det nuvarande direktivet står att mätning ska ske hos slutkund. Slutkund har tolkats som den som är avtalspart med värmeleverantören, alltså fastighetsägaren, Det har fått Finland att tolka regelverket som att det endast behövs en mätpunkt, alltså i fjärrvärmecentralen. I det nya förslaget vill kommissionen att det ska tolkas som slutanvändare, att mätpunkten ska finnas i lägenheterna.

- Kommissionen har i förslaget kommit med ett förtydligande att det ska finnas en mätare i fjärrvärmecentralen, men också mätare i varje lägenhet, just mot bakgrund av den finska tolkningen.

En annan förändring som lyfts fram av regeringen är frågan om hur en byggnads energiprestanda ska redovisas.

- Som vi har tolkat det är att möjligheten att välja mellan beräkning eller mätning ska försvinna.  Vi vill ha den möjligheten kvar istället för att gå mot en harmoniserad tolkning för hela EU, just mot bakgrund av att byggnader skiljer sig mellan länderna, säger Fredrik von Malmborg.

Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige, är kritisk till att BBR-rådet om verifiering av energiprestanda genom mätning kan vara på väg bort:

- Vi vill veta den faktiska, verkliga energianvändningen – vilken energiprestanda byggnaden har. Det är viktigt för till exempel bostadsrättsföreningar som saknar möjlighet att ställa krav på entreprenören. Jag har sett allt för många exempel på byggnader som inte uppnår den energiprestanda som lovats, säger han.

Ytterligare en fråga som är föremål för diskussion är kraven på inspektion av värme- och luftkonditioneringssystem. Ett alternativ blir, enligt förslaget, att istället ha ett automationssystem som kontrollera och övervakar de tekniska systemen.

Nu ska Sverige och övriga medlemsstater ta fram svar till kommissionen, där bygg- och fastighetsbranschens synpunkter ingår. Inför energiministermötet i juni ska ett nytt förslag kunna antas inför förhandlingarna med parlamentet. Enligt Fredrik von Malmborgs bedömning kommer det dock att dröja innan förändringarna - hur de nu kommer att se ut – blir en del av det svenska byggregelverket.

- Det beror på hur förhandlingarna drivs i Bryssel, eftersom det är flera direktiv som berörs. Det skulle kunna vara så att man väljer att vänta tills alla direktivförändringar är klara. Då kan det dröja i två, tre år från idag.

Mark Kretz

Ingar Lindholm

Fakta

IMD av värme – gammal stridsfråga

EU-kommissionen har tidigare föreslagit krav på individuell mätning och debitering av bland annat värme. Det förslaget möttes av starkt motstånd från de svenska bygg- och fastighetsbranscherna, med hänvisning till att värmemätning inte var lönsamt. Resultat blev att länderna skulle införa systemet om det var ekonomiskt försvarbart, vilket alltså inte var fallet i Sverige.

I det nya förslaget från kommissionen har man undantagit mätkrav för befintliga fastigheter, däremot kvarstår kraven på mätare i nya hus och vid större ombyggnader, denna gång utan undantag.