Att mäta klimatpåverkan i byggnadssektorn

DEBATT.

Hur ska en byggnads klimatpåverkan beräknas? Är dagens analyser tillräckliga, eller är det dags att verka för bättre beräkningsmetoder? Aktörerna bakom projektet Tidstegen – däribland Skanska Fastigheter - menar att det är hög tid att agera.

 

Det finns en gemensam strävan hos myndigheter, byggbolag, projektutvecklare, beställare och konsulter att utveckla moderna, hållbara och kostnadseffektiva byggnader med bra inomhusklimat. Under senare år har användningen av metoder som bygger på LCC (Life Cycle Cost) inneburit att bättre prestanda och lägre energianvändning kunnat motiveras genom lägre driftkostnad. Även myndighetskrav och höga miljöambitioner i byggnadssektorn har drivit mot lägre energianvändning. LCA (Life Cycle Assessment) används allt oftare, det vill säga metoder där energianvändning och den associerade klimatpåverkan under produktion och drift av byggnader beaktas. Men hur väl hanterar dagens metoder konsekvenserna av alternativa byggnadslösningar?

 

Staten har under ett antal år genom Boverket ställt krav på mängden köpt energi under byggnaders driftfas utan att på ett genomtänkt sätt värdera olika energislag. Detta har sedan blivit måttstock för såväl kommuner, miljöcertifieringar som för enskilda fastighetsföretag när de satt sina miljömål. Under senare år har även klimatpåverkan kommit i fokus och börjat kvantifieras av byggnadssektorn. Beräkningsmetoderna har uteslutande varit generiska, det vill säga byggt på standardiserade och generella värden som baserats på statistik, och som inte tagit hänsyn till när under året användningen av energi sker. De har därmed inte beaktat de faktiska konsekvenserna utan baserats på årsmedelvärden. Metoderna har heller inte tagit hänsyn till att omvärldsförutsättningarna förändras över tid.

 

Men får man relevanta resultat om man använder dessa statiska metoder vid miljövärdering av konsekvenserna av de val man står inför? Här krävs en kunskapshöjning i byggnadsbranschen och utveckling av metoder och arbetssätt som ger bättre beslutsunderlag, så man inte slentrianmässigt fortsätter med att använda analysmetoder som ger missvisande resultat.

 

Så vad menar vi mer konkret? Om vi begränsar oss till driftfasen av en byggnad kan vi belysa detta med följande fråga: ger installation av frånluftsvärmepump i en byggnad med fjärrvärme större eller mindre klimatnytta än att tilläggsisolera byggnaden?

 

Det går så klart inte att svara på frågan om man inte har data på hur stor energibesparingen är och hur stor den ökade elanvändningen är i frånluftsvärmepumpfallet. Men givet att man har underlaget, är det då tillräckligt att använda specifik årsenergianvändning av fjärrvärme respektive el, kombinerat med genomsnittsvärden för svensk elproduktion och för det lokala fjärrvärmesystemet? Med andra ord, räcker det med konstanta emissionsfaktorer för el- och fjärrvärmeproduktion som inte beaktar byggnadens effektprofil, det vill säga är oberoende av när besparingen/behovet sker under året? Är det relevant att begränsa sig till elsystemet i Sverige när man analyserar konsekvenserna av tillkommande elanvändning med vetskapen om att det svenska elsystemet är en del av elsystemet i Nordeuropa? Kommer framtidens energisystem i allt väsentligt att likna dagens system?

 

Troligen svarar de flesta nej på frågorna ovan och det är också orsaken till att vi som undertecknat denna artikel verkar för förbättrade analysmetoder. Det förhåller sig till och med så att när man jämför olika byggnadsalternativ så kommer man många gånger till olika slutsats beroende på om man använder de statiska bokföringsmetoderna eller de dynamiska och framåtblickande konsekvensmetoderna.

 

Hur bör då byggnadsbranschen hantera detta? Stoppa huvudet i sanden och fortsätta analysera som man gjort tidigare eller försöka förstå sambanden och verka för metodutveckling som ökar sannolikheten att göra rätt? Vi som undertecknat denna artikel har valt det senare alternativet. I ett samarbete mellan byggföretag, fastighetsföretag, energiföretag och IVL Svenska Miljöinstitutet är vi nu klara med den andra etappen av projektet Tidstegen (Miljövärdering av energilösningar i byggnader - Etapp II) där en metod utvecklats som ett led i denna strävan. Arbetet har finansierats av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), energibranschen genom Fjärrsyn, Energimyndigheten genom E2B2, samt Naturvårdsverket och Formas. Utförare av projektet har varit IVL.

 

Preliminära resultat från den utvecklade metoden visar att klimatpåverkan av elanvändning underskattas med metoder som inte beaktar när under året användningen och produktionen sker och framförallt inte beaktar skillnaden mellan ”medel-el” och den elproduktion som påverkas vid en förändrad efterfrågan. Det är detta som utgör den huvudsakliga skillnaden i resultatet mellan metoder som baseras på bokföring respektive konsekvensanalys.

 

Vi är ännu inte i mål men vi har kommit en god bit på väg. Vi behöver nu hjälp av fler engagerade kollegor i berörda branscher som vill delta i arbetet med att utveckla verktyg och skapa rutiner som driver bebyggelsen i en hållbar riktning. Vi måste försöka förstå de verkliga konsekvenserna av våra målsättningar och handlingsalternativ. Annars är risken stor att vi hamnar i ett ”dieselgate”, att vi beräknar utsläppen av koldioxid på ett sätt men att konsekvenserna i verkligheten är helt annorlunda.

 

 

Jonas Gräslund, Skanska fastigheter, Hannes Schmied. NCC, Johnny Kellner, oberoende konsult f.d. Veidekke, Erik Dotzauer, Fortum Värme, Jenny Gode, IIVL, Ambjörn Lätt, IVL, Martin Hagberg, IVL