DEBATT | 20 mar 2019

Debatt: Sverige borde vara världsmästare i klimatomställning

Debatt: Sverige borde vara världsmästare i klimatomställning
Tuula Teeri. Foto: Elin Vinger-Elliot

Även om såväl den allt värre klimateffekten som det politiska läget kan skapa en dyster bild finns det hopp. Men det kommer att kräva att världen omedelbart höjer ambitionsnivån för att möta klimatutmaningarna. Det menar Tuula Teeri med kolleger på Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i ett debattinlägg.

Sverige är inget undantag. Vi måste bli bättre på att ta hand om våra globala naturresurser, främja och implementera innovation och tekniska lösningar samt bli betydligt bättre på att nyttja de resurser som redan finns i samhället. Genom vår kunskap, innovationsförmåga och högteknologiska industri kan Sverige bidra till hållbara lösningar. Dessvärre lanserades här i landet överraskande få politiska förslag på klimatområdet, trots förra sommarens torka, skogsbränder och minskade skördar. IVA saknar därmed ett antal viktiga perspektiv i en av vår tids absolut viktigaste frågor. Framför allt måste vi anlägga ett helhetsperspektiv på klimatfrågan för att möjliggöra den omställning som är nödvändig. Källsortering i hemmet eller energieffektivisering vid enskilda fabriker är hedervärda initiativ, men klimatfrågan kan endast bemötas med en bred och långsiktig strategi.

Perspektiven gäller såväl resursområdet, där resurseffektiviteten måste öka och mer cirkulär ekonomi införas, som energiområdet. Exempelvis visade vårt inspel till Energikommissionen, som ledde fram till Energiöverenskommelsen 2016, att en ökad elanvändning är nödvändig för en hållbar utveckling. I tidigare projekt har vi visat att Sverige kan nå minst 50 procents ytterligare energieffektivitet inom alla sektorer i samhället.

Dessvärre lanserades här i landet överraskande få politiska förslag på klimatområdet, trots förra sommarens torka, skogsbränder och minskade skördar.

Några av IVA:s förslag till politisk handling på klimatområdet:

  •  Kartläggning av materialflöden.
    För att fullt ut förstå och kunna agera på resursutmaningar behöver vi veta hur samhällets materialflöden faktiskt ser ut. I dagsläget vet vi helt enkelt alltför lite om exempelvis fosforflödet inom lantbruk, gruv- och skogsnäring. Samma sak gäller de flesta andra råvaror och material. En fråga som särskilt behöver uppmärksammas är hur vi kan mäta och minska matsvinnet i hela livsmedels kedjan.
  • Branschöverskridande samarbeten.
    Stuprörstänkande finns överallt, inom såväl näringslivet som utbildning, forskning och politik. För ökad resurs- och klimateffektivitet bör samverkan premieras. Inte minst internt har vi vid våra stora workshops och seminarier noterat att de mest spännande och givande diskussionerna skett mellan forskare och företagsledare från helt olika verksamheter, inte inom respektive skrå.
  • Design för reparation, renovering och återanvändning samt spårbarhet.
    Exempelvis användning av plast kan revolutioneras om materialet görs spårbart, samlas in i fler fraktioner och produceras med större fokus på återanvändning än i dag. Även välfungerande marknader för återvunnet material behövs.
  • Ökad nyttjandegrad genom bland annat delningsekonomi och tjänstefiering.
    Enligt forskning står den genomsnittliga bilen i dag parkerad 92 procent av tiden – ett stort resursslöseri! Hur kan styrmedlen premiera effektiviserad användning? Det behöver löna sig att sälja färre saker av högre kvalitet och i tillägg också erbjuda tjänster.
  • Utveckla elförsörjningen för att klara nya behov.
    El är en möjliggörare för industriell utveckling och minskad klimatbelastning. Förnybar elproduktion som sol och vind har på senare år fallit kraftigt i pris, samtidigt som teknikområden såsom elektrifiering av transporter, batterier och digitala system möjliggör både en effektivare resursanvändning och ersättning av fossila bränslen i snabb takt. En central och stor utmaning är dock att säkerställa leveranssäkerheten i elsystemet. Det kräver en helhetssyn för hela kedjan produktion–distribution förbrukning.
  • Välfungerande marknader för återvunnet material samt insamlingsstrukturer.
    Här kan man inspireras av till exempel andrahandsmarknaden för stål, som har ett högt andrahandsvärde. Hur skapas marknader för andra material? I detta avseende behövs samhällsövergripande initiativ, allra helst på globala marknader.
  • Ökad användning av återvunnet och förnybart material.
    Incitament behövs för att:
    – Öka användningen av återvunnet material, som i flera fall är dyrare än nytt material
    – Premiera material med bättre egenskaper
    – Effektivisera produktionen för att minska svinn och spill
    Exempelvis Volvos och Ikeas krav på minimiinblandning av återvunnet material i inköpta produkter och komponenter är viktiga steg.

Vår förhoppning är att dessa rekommendationer fångas upp av samtliga partier under innevarande mandatperiod, med förslag på hur de ska drivas vidare. IVA kommer att fortsatt verka för att ta den globala uppvärmningen på största allvar och trycka på för att Sverige tar vara på den kunskap och kompetens vi har för att ställa om. Sverige har alla möjligheter att ta ledningen i världen för ett klimatsmart, resurseffektivt och cirkulärt samhälle. Det är dessutom just tack vare en sådan strategi, inte trots, som vi stärker svensk konkurrenskraft.

Tuula Teeri
vd, Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Åke Svensson
ordförande, IVA-projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi
Jan Nordling
huvudprojektledare, IVA-projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi
Caroline Ankarcrona
projektledare, IVA-projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi
Elisabeth Nilsson
ordförande, IVA-projektet Vägval för klimatet
Karin Byman
Energiexpert IVA och huvudprojektledare, IVA-projektet Vägval för klimatet.
Felicia Olsson
IVA:s Studentråd

Publicerad 20 mars 2019

På nytt jobb

 Jeanna Nylander har utsetts till vd för Bengt Dahlgren Syd AB, Malmö. Hon kommer från Allbygg.
Anders Sjögren har utnämnts till vd för Bastec AB, Stockholm. Han var tidigare affärsområdeschef Produkter på företaget.
Victor Ahl har anställts som energi- och vvs-ingenjör hos Energija, Jonsered. Han kommer från Afry.
Marcus Sandlund har utnämnts till kommersiell direktör på Caverion. Han var tidigare affärsområdeschef för advisory business i företaget.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.