De rapporterade utsläppen för 2012 uppgick till 18 159 kiloton koldioxid, vilket är en minskning med 1 683 kiloton, eller 8,5 procent.

Alla branscher förutom Mineraloljeraffinaderier och Cementklinker/kalk minskar sina utsläpp men det är framförallt två branscher som står för den största minskningen av utsläppen. Branscherna Tackjärn/stål och Förbränning, där el- och fjärrvärmeproducenter ingår, står tillsammans för en minskning på cirka 1 800 kiloton koldioxid.

─ Hur stor inverkan Handelssystemet har på utsläppsresultatet är svårt att säga säger Anders Olsson på Naturvårdsverket. Vi kan i nuläget inte säga så mycket om orsakerna till utsläppsförändringarna för 2012 jämfört med 2011. En bidragande orsak till minskningen kan vara att den bränslebaserade elproduktionen var lägre 2012 jämfört med föregående år. 2012 var ett nedbördsrikt år så tillgången till vattenkraft var god samtidigt som produktionen av kärnkraft var större än 2011, avslutar Anders Olsson.

En svag konjunktur och vikande exportsiffror inom stål och järnbranschen bidrog även till minskade utsläpp. En liten del av utsläppsminskningen beror på en förändrad beräkningsmetod för utsläpp från industriprocesser – den tidigare metoden gav något överskattade utsläpp och den faktiska minskningen mellan 2011 och 2012 är därför något mindre än de rapporterade utsläppen.

2012 var första året som flygoperatörer behövde betala för sina utsläpp med utsläppsrätter. Utsläppen från de flygföretag som rapporterat i Sverige 2012 var 4 337 kiloton koldioxid. Det är en minskning med 27 kiloton eller 0,6 procent jämfört med 2011.

Källa: Energimyndigheten

Inlägget Lägre utsläpp från svenska industri- och energianläggningar publicerades först på Energi & Miljö.

Målet är att skapa hållbar VA-försörjning och god vattenstatus.

-  Det är viktigt att planeringsprocessen inte bara drivs av VA-verksamheten utan att även plan- och miljöförvaltningen är med i processen. Lika viktigt är att arbetet är politiskt förankrat, säger Margareta Lundin Unger på HaV.

För snart ett år sedan kontaktades HaV av branschorganisationen Svenskt Vatten som efterlyste en sådan vägledning. Många kommuner står inför stora investeringar och behöver prioritera vilka insatser som behöver göras. I dag presenteras remissversionen ”Kommunal VA-planering – för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus” på vattenstämman i Umeå.

-  Kraven ökar på kommunerna att planera för VA-försörjningen i hela kommunen. Dricksvattnet ska vara säkert att dricka och utsläppen från avlopp och dagvatten ska minska trots förändringar i klimatet, säger Margareta Lundin Unger, utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn.

-  Vägledningen är tänkt som en hjälp för att få till en så bra planeringsprocess som möjligt.

Projektet att ta fram en nationell vägledning startade under hösten 2012 och har genomförts i nära samarbete med Naturvårdsverket. Även Svenskt Vatten, Sveriges kommuner och landsting, Länsstyrelsen i Stockholms län och Vattenmyndigheterna har deltagit. Vägledningen bygger dels på den manual om kommunal VA-planering från 2009 som togs fram av Stockholms länsstyrelse i samråd med andra länsstyrelser och dels på erfarenheter från kommuner och konsulter som arbetat med VA-planering.

-  Men vi breddar perspektivet och för exempelvis in dagvattenfrågan och vattenförvaltningens mål att alla vatten ska nå god status, säger Margareta Lundin Unger.

-  En annan viktig fråga är problemen med utsläpp av kväve och fosfor från enskilda avlopp som bidrar till övergödningen av hav, sjöar och vattendrag. Ett sätt att åtgärda detta är att koppla på fler enskilda avlopp till kommunens VA-system.

Många kommuner står inför stora investeringar de närmaste åren. Samarbete mellan kommuner och inom olika enheter av kommunen är nödvändig för att få till kostnadseffektiva åtgärder.

HaV:s förslag pekar på att det är viktigt att planeringsprocessen inte bara drivs av VA-verksamheten utan att miljöförvaltningen och planenheten är med i processen, samt inte minst att arbetet är politiskt förankrat.

-  En viktig fråga är hur de olika insatserna ska finansieras. Att höja VA-taxan kan vara en förutsättning i många delar av Sverige för att upprätthålla en säker dricksvattenförsörjning och en god vattenmiljö, säger Margareta Lundin Unger.

HaV:s förslag till vägledning beskriver möjligheter med kommunal VA-planering, omfattning och vilka steg som kommunerna bör gå igenom. Vägledningen innehåller även ett antal checklistor som man kan använda sig av i planeringen.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Inlägget Nationell vägledning för kommunal VA-planering publicerades först på Energi & Miljö.

Keypoint AB har förvärvat samtliga aktier i Luftmiljögruppen i Sverige AB (LMG) och e-handelsplatsen www.citcop.se.

I samband med köpet har Michael Flodin utsetts till ny VD. Tidigare VD Lars-Olof Svensson blir försäljningschef.

– Vi har under ett antal år arbetat på en hårt konkurrensutsatt marknad men nu är det dags att utveckla försäljningskanaler, samarbetspartners och produktutbud. Vi har ett tydligt mål att öka LMGs volymer och närvaro på marknaden, säger Lars Olof Svensson, tidigare VD i de båda bolagen.

- Vi ser fram emot en aktiv period framöver och jag lämnar med varm hand över VD-ansvaret till min erfarne kollega Michael Flodin. Michael har en bred bakgrund från en rad bolag, stora som små. Hans erfarenhet som VD, produktutvecklingschef, logistikchef och inte minst som pionjär inom kommersialisering av web-lösningar för företag kommer att innebära en stor tillgång för oss.

– Efter en tung period på marknaden ser vi med tillförsikt på framtiden. Vi står väl rustade med ett LMG bestående av adekvat kostnadsstruktur, ett balanserat nät av återförsäljare i Sverige och Danmark samt en marknadsledande web-handel i form av www.citcop.se. Jag och Lars-Olof kommer nu att växla ut rejält för att ta LMG dit det förtjänar, kommenterar Michael Flodin.

– LMG är ett bolag med stor potential, tillägger Torbjörn Geijer, ordförande i Keypoint AB. Med 150.000 sålda värmepumpar, bra management och medarbetare, bra kunder, kvalitet i alla led och en fantastisk e-handelsplattform i www.citcop.se finns alla förutsättningar för att fortsätta vara marknadsledande i Sverige och Danmark. Vi ser med spänning fram emot 2013 års aktiviteter, avslutar Torbjörn Geijer.

Källa: Luftmiljögruppen

Inlägget Keypoint köpte Luftmiljögruppen i Sverige publicerades först på Energi & Miljö.

Uppdraget består av samtliga rörinstallationer till Winn-kedjans nya hotell i centrala Umeå samt installationerna i om- och tillbyggnad av den tillhörande butiksgallerian.

Den totala byggytan är på 25 000 kvm och innefattar 185 hotellrum samt galleria och butiker i flera plan. Byggprojektet är ett av många som pågår i staden och är en del av stadens satsning på både kulturella och kommersiella verksamheter inför Kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014.

Uppdraget beräknas vara avslutat under 2014 och ordervärdet uppgår till drygt 25 MSEK.

Källa: YIT

Inlägget YIT-entreprenad i hotell publicerades först på Energi & Miljö.

- Vi har inga planer på att börja tillverka den, säger Ekaterina Kuzmina, säljchef på Art. Lebedev Studio, som på sin hemsida presenterar prototypen med orden ” Brave the next Ice Age with a survivor of the previous one” (utmana den kommande istiden med en överlevare från den förra).

Skrämmande värmespridare. Illustration: Art. Lebedev Studio

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2013 sidan 9

Inlägget Utrotningshotad radiator publicerades först på Energi & Miljö.

Alltför lite görs för att komma till rätta med inomhusmiljön i skolan, trots att konsekvenserna kan bli allvarliga. Barn med astma har till exempel i snitt fem till tolv frånvarodagar fler än andra barn och för vissa kan det bli betydligt mer, enligt Socialstyrelsens rapport ”Allergi i skola och förskola”, som presenterades i början av april. Sammanlagt utgör astmatiker, allergiker och andra överkänsliga 30 procent av barnen i skola och förskola.
– Bland dem riskerar ett antal att få värre besvär till följd av dålig skolmiljö, säger Greta Smedje, projektledare med ansvar för rapporten hos Socialstyrelsen. I dagsläget faller problemet mellan många stolar, mellan skola och kommun till att börja med.

Kartläggning visar problem
Astma- och allergiförbundet har i januari i år undersökt hur kommunerna tar sitt ansvar för allergiproblemen i skolorna genom att genomföra allergironder. Ronden är en kartläggning av riskfaktorer i skolan som tar ett helhetsgrepp på problemen kopplade till överkänslighet, vilket till exempel inkluderar matservering, bristande städning med mera, förutom de frågor om innemiljö som föreskrivs av Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen. Enbart 26 av 290 kommuner svarade ja på frågan om beslut om allergironder.  163 svarade nej och 101 svarade inte alls.
– Det är extra illa att det saknas ett allergiförebyggande arbete med tanke på att 40 procent av skolorna rapporterar att de inte heller har godkänd obligatorisk ventilationskontroll, säger Marie-Louise Luther, ombudsman inomhusmiljö vid Astma- och Allergiförbundet.

Försämringar
Till bristerna i skolan hör också att klasserna blir större och större, med allt fler barn i redan trånga utrymmen, omfattande problem med fuktskador, försämrad städning och att skolor ofta stänger av ventilationen på nätter och helger för att spara energi.

Enligt socialstyrelsens rapport blir dessutom astmatikerna fler. Mellan år 2003 och 2009 har de ökat från 6,1 procent till 9,5 procent av gruppen fyraåringar. Varför vet man inte, forskare letar fortfarande efter samband.  Vad man vet är däremot att personer som redan är överkänsliga får besvär av dålig inomhusmiljö till följd av otillräcklig ventilation, städning, kemikalier, hår från pälsdjur med mera. 19 procent av de elever som tillfrågats i en undersökning från Arbetsmiljöverket, nämnde att de ofta hade besvär med damm och smuts.

Åtgärderna dröjer
Men trots de ökande problemen dröjer åtgärderna. I Socialstyrelsens uppdrag ingick egentligen bara att göra en sammanställning av problembilden, men myndigheten menade att läget är så allvarligt att den bifogade en rekommendation om en samlande nationell strategi.

På nationell nivå är nämligen ansvaret splittrat mellan flera myndigheter, som Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Skolverket med flera. Dessutom är flera departement inblandade.
– Men det är på den politiska nivån som de måste sätta ner foten, säger Greta Smedje, Socialstyrelsen.

Marie-Louise Luther håller med Socialstyrelsens rapport om att det behövs satsningar på nationell nivå. Ansvaret för allergifrågor kan till exempel samlas hos den planerade folkhälsomyndighet som ska öppna portarna nästa år. Dessutom bör regeringen införa ett investeringsstöd för kommuner som satsar på förbättrad innemiljö i skolor, anser förbundet.

Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 4/2013 sidan 6-7

Malmö kommun satsar på allergironder
Energi & Miljö har tidigare berättat om det ideella projekt som drivs för att genomföra allergironder i Malmö. Nu tar staden över ansvaret för projektet.

I Malmö kommer arbetslösa ungdomar få genomföra allergironder och göra enkla mätningar i skolorna. Kommunen tar över det projekt som påbörjades på initiativ av den pensionerade ingenjören och ventilationsexperten Sven Andersson som arbetat ideellt med stöd av Arbetsförmedlingen (Energi och Miljö 6/7 2010).

I ett första steg ska ett tiotal skolor och förskolor undersökas men framöver kan det bli fler.
– Jag hoppas att alla 450 skolor i Malmö kommer att undersökas, säger Sven Andersson.

Bengt Dahlgren AB kommer att ta över ansvaret för allergironderna i Malmö. Sven Andersson kommer att påbörja ett liknande projekt i Nacka.

Kerstin Lundell

• FAKTA: 9 procent har gjort ronden
  Endast 9 procent av svenska kommuner har genomfört allergironden. Ronden är ett verktyg för systematiskt innemiljöarbete i skolan från Astma- och allergiförbundet.

Inlägget För lite görs mot allergi i skolan publicerades först på Energi & Miljö.

En konsert- och teaterhall om cirka 12 500 kvadratmeter och ett företags huvudkontor om cirka 5 500 kvadratmeter ska energieffektiviseras enligt Belok:s metod Totalprojekt, även kallad Belok Total Concept, BTC. De två byggnaderna som ska vara demonstrationsprojekt visades under ett besök som svenska Belok-representanter nyligen gjorde i New Delhi.

Metoden går i stora drag ut på att från insamlade data räkna fram och föreslå paket av energieffektiviseringsåtgärder som blir lönsamma för fastighetsägaren. Utgångspunkten är den förräntning på investeringen som ägaren vill ha. Alltså hur hög lönsamheten ska vara.

- Belok har redan använt metoden på ett hundratal byggnader i Sverige, men det blir förstås ganska annorlunda i Indien med de tekniska lösningar som används där, säger Per-Erik Nilsson, vd för CIT Energy Management som arbetar med projektet för Energimyndighetens räkning.

Indierna fick upp ögonen för metoden under diskussioner mellan svenska Energimyndigheten och den indiska motsvarigheten, kallad BEE. Med sig hem från resan till New Delhi har Per-Erik Nilsson och hans kollega Mari-Liis Maripuu stora mängder data från de två demobyggnaderna. Under våren ska de analysera data och färdigställa rapporter med förslag till åtgärder. I höst kommer de sedan att hålla en utbildning för indierna.

- Vi måste utgå från deras situation och den teknik som finns där. Exempelvis saknas i stort sett krav på inneklimat. Det går inte att komma med en svensk teknikjulgran, men det finns fortfarande mycket att göra, säger Per-Erik Nilsson.

Marie Granmar, Energi & Miljö nr 4 2013 sidan 9

Inlägget Indier vill ha svensk energieffektivisering publicerades först på Energi & Miljö.

Vid lagring av traditionella, japanska örtmediciner krävs att temperaturen är under +15 °C och den relativa fuktigheten under 60 procent. När en ny fabrik med lager 2010 skulle byggas på Hokkaido i norra Japan valde konstruktören en lösning helt utan kanaler. Klimatet på Hokkaido innebär att det finns både kyla- och värmebehov. I augusti kan det bli +25 °C, och i februari -12. För att jämna ut energibehovet fick byggnaden tre islager.

Olika lösningar
Byggnaden fick olika tekniska lösningar för sina olika delar; kontor, fabrik och lager. För medicinlagret, som har en takhöjd på sex meter och knappt 80 millimeter isolering i taket och drygt 40 i väggarna, gjordes flera CFD-simuleringar. Utmaningen var att skapa ett jämnt inneklimat i hela lagret, även när hyllorna kommit på plats. Det löstes genom ett takhängt luftbehandlingsaggregat och en horisontell skiva som hängdes framför aggregatet i jämnhöjd med dess underkant. Skivan tillsammans med coandaeffekten hindrade luften från att falla nedåt, och luftströmmen fick sedan vidare skjuts in i rummet med hjälp av fläktar i taket.
- Att ha ett golvplacerat aggregat hade blivit dyrare. Det hade krävt kanaler, gett ökat tryckfall och tagit upp golvyta, men å andra sidan blivit lättare att underhålla. Ett problem med taklösningen är risken för läckage från dräneringsplåten, sade Mutsumi Yokoi, Taisei Corporation, som presenterade lösningen.
Simuleringarna visade ett effektbehov på 15 kW med kanalsystem, och 5,8 kW utan.

Lokalen klarar värmen
Innemiljön är både simulerad och uppmätt. Den visade sig klara även den varmaste sommardagen utan att överskrida vare sig temperatur- eller luftfuktighetskrav. Lufthastigheten i lokalen varierade mellan 0,23 och 1,02 meter per sekund i vistelsezonen. En stor del av luften återcirkuleras, och mätningar visar på en energianvändning som är 60 procent under vad man enligt simuleringarna hade fått med en standardlösning.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2013 sidan 51

Inlägget Lagerlokal med kanallös ventilation publicerades först på Energi & Miljö.

Vädret kan göra det mer eller mindre svårt att fixa en bra skridskois. Det vet de ismakare på några av landets SM-finalarenor som Energi & Miljö pratat med. Svårast är att hålla rätt temperatur och fuktighet i ishallen under hösten när det är regnigt. Men det kan vara knepigt även på våren.
- Dagsmejan och 8 000 personer i hallen gör att det kan bli varmt. Det är viktigt att hålla koll på i förväg, så att man inte blir överraskad 20 minuter före matchen, säger Lars-Göran Gèsan, drifttekniker vid Löfbergs Lila Arena i Karlstad som är Färjestad BK:s hemmaplan.
Han avslöjar att han alltid ställer in istemperaturen på mellan 1 och 1,5 grad kallare när det är elitseriematch än vid andra matcher och träningar. När det kommer mycket folk blir det varmare. Isen behöver också beläggas med vatten oftare när det är match – det blir snarare en gång i halvtimmen än de vanliga en till 1,5-timmesintervallen. Eftersom vattnet är 45-gradigt värmer det också isen.
- Det är lite olika förutsättningar vid träning och elitseriematch, men för oss är isen alltid lika viktig. Vårt hantverk gäller alltid! säger Lars-Göran Gèsan.

Svårast att bygga upp isen
Hantverket ligger i att bedöma isen och se till att rätt åtgärder görs. Svårast är att bygga upp isen i början av säsongen. Det är viktigt att göra rätt, så att isen blir så homogen som möjligt. I Löfbergs Lila Arena och även i Skellefteå Kraft Arena läggs isen på vitmålad betong med pålimmade linjer. När isen är lagom tjock läggs en tunn duk med reklam på isen, och därefter ytterligare ett lager med klar is. I Karlstad ska isen ovanpå reklamen vara cirka 3,5 centimeter och i Skellefteå finns kravet att islagret ovanpå ska vara minst två centimeter.
- Om reklamen syns bra så är det en bra is! Den ska vara hård, klar och genomskinlig med så lite syre i som möjligt – som kärnis på sjön. Om isen är vit eller grå har det kommit in luft och då blir det sämre fryseffekt, säger Lars-Göran Gèsan.

Verktygen som används när isen byggs upp är vattenslangar och ismaskiner. Vattnet dimmas ut över rinken i tunna lager som fryser successivt. Upp till en vecka tar det att bygga upp isen från grunden. När isen väl är på plats gäller det att underhålla den. Det görs genom att regelbundet hyvla bort ojämnheter, som skär och gropar, med ismaskinen samt belägga med vatten. I Skellefteå Kraft Arena hyvlas isen ungefär åtta gånger om dagen.
- Vi har hårt tryck på arenan. Ofta är det träningar fram till klockan 17 och sedan match vid 19, säger driftansvarige David Jonsson.

Till sin hjälp har ismakarna i moderna ishallar även datoriserade styrsystem som kontrollerar inneklimat och iskylningskompressorer. Rinken är som en stor öppen kyldisk och kompressorerna gör samma sak som i ett kylskåp – transporterar bort värme. Till ismaskinistens jobb hör alltså att ställa in ”kyldisken” på rätt temperatur, vilket brukar vara runt minus tre grader.
- Men det beror på hur mycket folk det ska komma på matchen och vilken årstid det är, säger Pasi Virtanen, drifttekniker på Brynäs hemmaplan Läkerol Arena i Gävle.

Inneklimatet viktigt
Klimatsystemet för ishallen är också viktigt för iskvaliteten. Inneluften får inte vara för fuktig och inte för kall. Ju svalare desto bättre för isen, men samtidigt vill inte åskådarna ha det för kallt.
- Vi har tur som inte har några restauranger inne i hallen, där folk vill ta av sig jackan när de sitter och äter. Det gör att vi kan hålla inneluften lite svalare än på andra ställen. Det sparar energi, pengar och ger en bättre is, säger David Jonsson vid Skellefteå Kraft Arena.

Energianvändningen är något som många arenor i Sverige numera sett över. Kylsystem, belysning, uppvärmning, ventilation och avfuktning är de största energislukarna. I genomsnitt använder en konstfrusen anläggning cirka en miljon kWh köpt energi per år.

Genom projektet Stoppsladd, som initierades av Svenska Ishockeyförbundet för ett par år sedan (se E & M nr 2/2010), har 152 ishockeyhallar inventerats och analyserats. Både Skellefteå Kraft Arena och Löfbergs Lila Arena har även genomfört rekommenderade åtgärder.

Kan styras från telefonen
För ett drygt år sedan bytte Löfbergs Lila Arena ut sitt 25 år gamla kylsystem och fick då två nya kompressorer, ny vätskeavskiljare, nya köldbärarpumpar och ett nytt styrsystem. Styrningen gör att hela arenans system numera kan köras från en vanlig telefon. Dessutom har ammoniakanvändningen i kylsystemet minskat från 1500 till cirka 400 kilo.
Spillvärmen från kompressorerna återvinns också och används till att värma lokalerna på vintern. På sommaren ger systemet varmvatten och täcker en del av kylbehovet i konferenslokaler, kontor och ett inhyrt gym.
- Vi återvinner så mycket vi kan nu och sparar på så vis cirka en halv miljon kronor per säsong, säger Lars-Göran Gèsan.
Upprustningen av anläggningen har också hjälpt till att få bukt med läckage av köldbärare, som tidigare var ett problem. Köldbäraren är ofta en saltlösning med krom iblandat som korrosionsskydd. Ändå rostade de gamla stålrören och började läcka. I Karlstad finns nu bara nya plaströr, som enligt tillverkaren inte ska korrodera.

Kraven på ishockeyisarna är höga. När SM-finalerna spelas måste det gå att åka skridsko snabbt och effektivt på isen. Men så hårda krav som i curling är det inte.
- Curling är extremt, med krav på avjoniserat vatten där salt och kalk tagits bort. Det är nog bra, men blir krångligare att underhålla. Då kan man inte flöda på vattnet som vi vill göra, säger Lars-Göran Gèsan.
Vattnets föroreningar har betydelse även för ishockeyisarna, eftersom föroreningarna kommer upp till ytan förr eller senare. Det mesta tas bort med ismaskinen, men vattenkvaliteten är viktig. Pasi Virtanen i Gävle berättar att Löfbergs Lila Arena är känd som en arena med mycket bra is.
- Vi har bra vatten i Karlstad, det stämmer, säger Lars-Göran Gèsan.
Den stora frågan är förstås vem som i slutänden avgör hur bra isen är. Det är ingen som provåker isen för en match, och att fråga ishockeyspelarna vad de tycker är det farligaste man kan göra, menar Lars-Göran Gèsan.
- Då tappar de fokus och spelar dåligt. Den ena tycker att det är för hårt och den andra att det är för mjukt.

Marie Granmar, Energi & Miljö 4/2013 sidan 30-32

• FAKTA: Ismakarens verktyg
  För att fixa en riktigt bra is behöver ismakaren de här verktygen:
  - kylkompressorer och kylsystem
  - bra styrsystem för inneklimat och istemperatur
  - ismaskin för att hyvla isen
  - vattenslang

• FAKTA:  Löfbergs Lila Arena i Karlstad
  För ett drygt år sedan bytte Löfbergs Lila Arena ut sitt 25 år gamla kylsystem och fick då två nya kompressorer, ny vätskeavskiljare, nya köldbärarpumpar och ett nytt styrsystem. Spillvärmen från kompressorerna återvinns och används till att värma eller kyla lokalerna. Det har bland annat lett till att fjärrvärmeåtgången minskat med 40 procent.
  Investeringen på 5,5 miljoner kronor beräknas få en återbetalningstid på cirka 6 år.
• FAKTA: Stoppsladd
  Inom ramen för projektet Stoppsladd, initierat av Svenska Ishockeyförbundet och företaget Energi & Kylanalys, har 193 svenska ishallar inventerats. Av dem har 135 kunnat ge detaljerad information om sin energianvändning. Några har också genomfört åtgärder enligt projektets rekommendationer.
  En genomsnittsanläggning använder cirka 1 000 MWh köpt energi per år. Stoppsladd bedömer att det i de flesta anläggningar finns möjlighet att minska energianvändningen med mellan 20 och 40 procent. Det motsvarar 60 till 120 GWh, fördelat på el och värme, i hela beståndet av svenska ishallar.

Inlägget Rätt hantverk fixar mästarisen publicerades först på Energi & Miljö.

Ett forskarlag från National Institute for Occupational Safety and Health (Nationella arbetsmiljöinstitutet) i Ohio har studerat nanopartiklar i industrimiljö. Som nanopartiklar räknas partiklar på 1 till 100 nanometer, och deras effekter på hälsan är ännu till stor del okända.

Forskningen komplicerades dels av att objekten är så ytterst små, dels av att flera företag som hanterar nanoprodukter vägrade släppa på sekretessen om vilka ämnen deras produkter innehåller.
Studien har pågått i tre år, 2010-2012, och omfattar allt från helt avskärmad produktion till olika typer av dragskåp och utsugshuvar. Föga överraskande fann forskarna att det fanns risk för exponering för nanopartiklar när materialen hanterades manuellt, till exempel när de skulle förpackas.
- Det är en viktig lärdom att många risker är lätta att förutse och åtgärda redan när produktionskedjan planeras, sade Li-Ming Lo som presenterade studien vid Ashrae Winter Meeting i Dallas, Texas.

En överraskning var däremot att skärande bearbetning av material som innehöll nanopartiklar inte ledde till några större utsläpp. För att kontrollera det byggde forskarna in en maskin i en tät låda där mätningarna skedde.
- Det behövs mer forskning både i laboratorier, i fält och i form av CFD-modellering, sade Li-Ming Lo. Närmast ska forskargruppen arbeta med CFD-simulering av nya utsugshuvar.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2013 sidan 51

Inlägget Nanodamm kan byggas bort publicerades först på Energi & Miljö.