Dansk solvärme växer

Solvärme

Världens största solvärmeanläggning togs i bruk i Danmark i vintras. Totalt ökade den danska solvärmen över 60 procent i fjol.

december färdigställde Arcon-Sunmark solvärmeparken i Silkeborg på Jylland, med totalt 157 000 kvadratmeter solfångare vilket gör anläggningen till världens största. Beräknad årlig produktion är 80 000 MWh, och anläggningen ska tillgodose en femtedel av staden Silkeborgs värmebehov (drygt 40 000 invånare).

Sammanlagt byggdes den danska solvärmen ut med 62 procent mellan 2015 och 2016, från 800 000 till 1,3 miljoner ­installerade kvadratmeter, och ytterligare 270 000 kvadratmeter är projekterade.

Jan-Olof Dalenbäck, professor i installa­tionsteknik vid Chalmers och sekreterare i branschorganisationen Svensk Solenergi, ser flera skäl till solvärmens expansion i Danmark.

– Traditionellt har de danska fjärrvärmesystemen på landsbygden och i mindre städer använt naturgasbaserad kraftvärme, och skatten på naturgas har höjts därför att det finns en politisk vilja att fasa ut den, säger han.

En ytterligare faktor som bidragit till solvärmeexpansionen är Danmarks stora vindkraftsutbyggnad, som gör att det inte är lönsamt att använda kraftvärme när elpriset är lågt.

– Då blir det lönsammare att använda solvärme i kombination med värmelager i många fjärrvärmesystem, säger Jan-Olof Dalenbäck.

En tredje orsak är att de allt större anläggningarna, och konkurrensen mellan tillverkarna, har pressat ner priserna.

Hur ser det ut för solvärmen ­i Sverige?

– Vi har ju gott om träflis, och dessutom avfall som man till och med får betalt för att elda upp. Det är en hämsko för solvärmen i fjärrvärmesystemen, säger Jan-Olof Dalenbäck. 

Text: Tommy Harnesk. Foto: Arcon-Sunmark

Fakta

Några tekniker för att fånga solvärme:

Solfångare finns i flera varianter, både för anslutning till fjärrvärmenätet och för hemmabruk. I de danska fjärrvärmesystemen dominerar plana solfångare, som består av en transparent täckskiva, en absorbator (oftast av metall) och en isolerad baksida. I fjärrvärmebruk har de vanligtvis en yta på tolv till 14 kvadratmeter. Solinstrålningen tas upp i absorbatorn, som blir varm och kyls med en vätskekrets. Täckskivan och baksidans isolering minimerar värmeförluster mot omgivningen.

Vakuumrörsolfångare består av glasrör: antingen ett rör med vakuum i, eller dubbla rör med vakuum emellan, och en absorbator inuti. Vakuum ger låga värmeförluster, och därmed högre verkningsgrad än plana solfångare vid höga drifttemperaturer. Å andra sidan kan bara omkring 60 procent av en typisk vakuumrörsolfångares byggyta användas för att ta emot solinstrålning, vilket minskar energiutbytet per byggyta.

Koncentrerande solfångare använder paraboliska speglar, som riktar solljuset mot absorbatorn. Då absorbatorn är liten i förhållande till solfångarens (speglarnas) area har de hög verkningsgrad vid riktigt höga drifttemperaturer, men de kan bara utnyttja den direkta solstrålningen. Ett exempel på denna teknik är svenska Absolicon.