BYGGPROJEKT | 17 jun 2014

Utmaningen i vildmarken

I Stora Sjöfallets nationalpark, 13 mil från närmaste ort, pågår bygget av ett nytt Naturum. De hårda vintrarna ställer särskilda krav på både konstruktion och installationer – och byggarna som arbetar på platsen.

I en byggbod sitter fyra man med sina matlådor. Boden är väl inbodd efter ett års arbete på denna plats, som tillhör de mest utsatta men också de vackraste i Sverige. Här växer Stora Sjöfallets Naturum fram, mitt i nationalparken, 16 mil från Jokkmokk och 13 mil från Gällivare.

Det är speciellt att jobba borta och ha familjen hemma. Man måste ha rätt människor med sig. Och att få till den här formen, det var en utmaning. Stockfasaden var inte heller något som någon av oss hade gjort förut

Snickarna har uthärdat kalla tolvtimmarspass och fått närkontakt med naturen på ett sätt som de kanske inte hade tänkt sig när de påbörjade projektet i maj 2013. Efter en blåsig hösthelg låg stora delarna av byggvarorna utslängda i björkskogen. En orkan hade passerat, vält en av husvagnarna och flyttat den översta boden 50 centimeter i sidled.

En av männen kring bordet reser sig och tar emot oss. Det är platschef Marcus Olovsson från Luleåbaserade Nåiden Bygg.

– Det är speciellt att jobba borta och ha familjen hemma. Man måste ha rätt människor med sig. Och att få till den här formen, det var en utmaning. Stockfasaden var inte heller något som någon av oss hade gjort förut, säger Marcus Olovsson.

Han har tampats med Wingårdh Arkitektkontors ovanliga form ett tag, från utsättningen av de 130 plintarna till inpassningen av de förtillverkade byggelementen, 42 block av olika längder bara i ytterväggen. Utanpå det ligger stockar som ett grovt galler. Om allt går enligt planen ska vinden hjälpa till att hålla rent framför dörren, samtidigt som snön ska fastna i gallret, som påminner om ett snöstaket.

Från sidan ser huset inte märkligare ut än andra runda byggnader, men ritningarna avslöjar en utdragen cirkel som påminner om ett stekt ägg, med en kvadratisk gård i mitten. Huset, som heter Snöfällan, har också ett eget avloppsreningsverk av en typ som annars mest återfinns på skärgårdsöar.

– Avloppsreningen var fullständigt ny för oss. Det finns en mottagartank under huset. Därifrån pumpas avloppsvattnet upp till en reaktor där det renas. Tanken slamsugs en gång per år, och vätskan går i en kulvert ut till älven. Den ska vara ren som badvatten, säger Ulf Lundgren på Ivab i Roknäs utanför Piteå, som står för installationsarbetet.

Kulverten är väl isolerad och försedd med värmekabel, liksom bjälklaget. Den syns som ett svagt spår i mossan ned mot sjön.

– I vintras skulle vi lägga ned den i älven. Isen var fin och stark – väldigt stark. Mot land var den en meter, och vi hade för kort svärd på motorsågen. Efter diverse besvär fick vi ned den ändå, säger Ulf Lundgren.

De flesta personer får jag prata med i telefon. Stora Sjöfallet är inte ett ställe man bara svänger förbi. VVS-konsulten Lars Östlund på Bengt Dahlgren i Göteborg har till exempel aldrig besökt bygget.

– Jag hoppas att vi kan åka upp före semestern. Man kallar det för världens längsta återvändsgränd, säger han och skrattar.

Marcus Olovsson är däremot på plats. Vi lämnar byggboden för en kort sväng i den soliga, kyliga vårvintern. Snön har börjat ge med sig men luften är kall. Gruset är delvis fruset, delvis rörligt under skorna, ibland sjunker man ned i mossan, ibland går man lätt ovanpå.

Från luften skulle huset se ut att ha antenner, eller fingrar som förankrar det i marken. Det är bergvärmeinstallationens svarta rör, fyra hål är spridda runt byggnaden. Elledningarna syns också, liksom avloppet. Brunnen ligger däremot rakt under huset, och lämnar inga spår utanför den slutna cirkeln. Alla dessa rör och gruset de vilar på ska täckas av trädäck. Tills vidare finns bara en mindre plattform full med byggmaterial framför entrén.

Vi kliver in i en furudoftande hall, vindfånget. Till höger finns avloppsreningsutrustning och vattenrening, som fick läggas till i efterhand när brunnsvattnet visade sig innehålla något förhöjda halter av arsenik. Nästa dörr rymmer ett panelklätt rum med ett luftutsug som för tankarna till tandläkarstolen. Vår värd blir en aning diffus och pratar något om forskning.

Dörren därpå är en stor skjutlucka som leder till innergården, där snickarna sågar panel så att spånet yr i luften. En meterstor trälucka skvallrar om att det finns något av betydelse under golvplankorna. Marcus Olovsson lyfter tjänstvilligt på luckan och vi kikar ned på en överraskande stor ståldito.

– Avloppstanken är en gjuten betongbunker med en plasttank nedsänkt i. Anslutningen till slamsugningen sitter på utsidan av huset, förklarar han.

Längre in i huset finns den stora utställningshallen, caféet och hörsalen. Färgerna är dova, mörkgrått och svart dominerar. Fönstren är förhållandevis små och luckorna, bestående av grova stockar, är för tillfället stängda. Fjällvärlden är närvarande genom färgspelet på panelen ovanför fönstren mot innergården, klara nyanser hämtade från en samisk textil. I taket syns svartmålade kanaler och reaktiva don som bibehåller kastlängden oavsett flöde.

– När man jobbar med Wingårdhs ställs stora krav på estetik. Donen och kanalerna är målade på plats. Det blir också mycket integrerade lösningar, säger Lars Östlund.

Byggnaden har golvvärme, utom i utställningsdelen där man måste kunna skruva i golvet. Där finns istället konvektorer placerade bakom väggelement.

– Det är dolda konvektorer i luftspalter. Panelen påverkar inte värmeavgivningen, utan ger en skorstensverkan eftersom den har släpp vid golvet och i ovankant, säger Lars Östlund.

Två byggställningar rullas runt under det sex meter höga taket. Elektrikerna lyckades inte få fram de speciella armaturerna – tunna LED-lysrör med inbyggda spotlights – i tid, och kunde därför inte använda saxliftarna. Nu är golvvärmen på plats, och liftarna för tunga. Följaktligen klättrar elektrikerna upp och ned för att flytta sina ställningar över golvet så att de långa armaturerna kan sättas på plats.

Ovanför en av dörrarna syns ett ovanligt frånluftsdon: paneler med utsågade hål. Lars Östlund intygar att Bengt Dahlgren haft en hel del att säga till om vad gäller hålens dimensioner. Lite högre upp sitter en helt öppen frånluftskanal. Det är en del småsaker kvar att fixa innan byggbesiktningen, som ska utföras ungefär en vecka efter Energi & Miljös besök.

Fläktrummet finns precis vid entrén. Tilluftsgallret sitter högt upp på ytterväggen, dolt bakom muren av stockar, medan frånluften mynnar under huset.

– Vi har el i spjäll och galler för att det inte ska bli påfrysning, det gäller framför allt i tilluftsspjäll och galler. Frånluften går ned i plintgrunden.

Är ni inte oroliga för att frånluftsöppningen ska täppas till av snö?

– Nej, det är ju varm luft som släpps ut så den kommer att tina snön, säger Lars Östlund.

Skulle luftintaget snöa igen stängs aggregatet av automatiskt, som en extra säkerhetsåtgärd, för intagskanalens skull.

Hela fasaden är utformad för att fånga snön och låta den bilda ett extra skal runt byggnaden under vintern. Men snötäcket syns inte i energiberäkningen.

– Snön är inget vi har räknat på, även om den bildar ett isolerande skal. Men det går nog, säger Lars Östlund.

När det gäller teknikrummets storlek går uppfattningarna isär. Marcus Olofsson, som ofta basar för byggen av flerbostadshus, konstaterar att det är skönt att äntligen få ett fläktrum med plats att vända sig.

– Fast det blev väldigt fullt när vi hade satt in allt.

Lars Östlund å andra sidan tycker att teknikrummet blev lite litet.

– Vi har ju en del som ska in där, bergvärmepumpen, fläktaggregat, värmeåtervinning, acktank, shuntgrupper, golvslingor, glykol… Ja, jag hade gärna haft det lite större.

Hur det än är med den saken så har rummet två plan och är mycket riktigt välfyllt med installationsteknik. Centralt tronar ett ventilationsaggregat med roterande växlare. Runt det löper rördragningar och kanalisationer i mängd. Allt ritades i 3D för att undvika kollisioner, vilket också lyckades, enligt Marcus Olovsson.

Med en dimensionerande utetemperatur på -35 °C och otillgängligt läge – på vintern kommer man inte att kunna ta sig ned till byggnaden överhuvudtaget – krävs vissa säkerhetsåtgärder. Dit hör glykol i golvvärmeslingorna och en elpanna som ska gå in om värmepumpen skulle stanna. Byggnaden har ett automatiskt brandlarm som dels styr ventilationen och dels går via GSM och internet till en brandkår som behöver flera timmar att komma fram. Risken är överhängande att huset redan är borta när räddningsinsatsen väl är på plats.

Då återstår i alla fall en ovanligt utformad uppsättning plintar. Bilderna från gjutningen visar något som framtidens arkeologer kan ägna timmar åt att försöka dechiffrera. Sannolikheten att de kommer fram till att här har stått ett Naturum, inklätt med stockar för att fånga snön, får antas vara minimal.

En byggställning står kvar, och vi tar trapporna upp till taket. Där ligger stockar ligger utlagda över takpappen på halva ytan. Marcus Olovsson förklarar:

– Vi hade sommaren på oss att få huset under tak. I september börjar stormarna. När vi kom upp efter en helg hade det varit vindar på 55 meter per sekund, och orkanen hade ryckt loss pappen från halva taket. Pappen var skruvad var 20:e centimeter, men skruvarna var lossdragna ur virket, säger Marcus Olovsson.

Lyfter man blicken syns fjäll som reser sig över 1 000 meter över havet. Naturums knappt 850 kvadratmeter är futtigt små, hjullastaren framför en leksaksbil. Det är ingen idé att kämpa emot, det är bara att böja sig för vinden. Är arkitekterna övermodiga när de försöker styra vinden, leka med den, få den att fylla deras syften? Det återstår att se. I september invigs Naturum Laponia. Sedan börjar stormsäsongen.

Text Ingar Lindholm, Energi & Miljö 6/7-2014 sid 14-19

 

 

Energianvändning Naturum

Enligt energibalansberäkningen ska Naturum ha en specifik energianvändning på 57 kWh/kvm, år för total värmeförsörjning och fastighetsel, varav fastighetselen utgör 13 kWh. Bergvärmepumpen är på 25 kW. Förutsättningarna var bland annat innetemperatur dagtid 21 °C, nattetid 18 °C, värmeväxlare på frånluften med 75 procents verkningsgrad och ett genomsnittligt luftläckage på 0,5 l/s, kvm.

Verksamhetselen beräknades till 58 kWh/kvm, år.

Byggnaden ska klara energikraven för elvärmda byggnader i BBR 16.

 

 

 

 

Fakta

Fakta: Naturum Laponia

Naturum Laponia är det sista i en rad statligt finansierade Naturum. Tidigare har bland annat Naturum Tåkern, Kosterhavet och Vattenriket i Kristianstad invigts. I höst är det dags för världsarvet Laponia att få sitt informationsnav, som ska förmedla kunskap om både det samiska kulturarvet och naturen i området. Byggnaden med den ovanliga formen heter Snöfällan, innergården är tänkt att fyllas med snö som man sedan ska kunna följa i genomskärning genom fönstren. Fasadens stockar ska också fånga in snön och förvandla byggnaden till en igloo vintertid.

Byggherre: Länsstyrelsen Norrbotten

Arkitekt: Wingårdhs Arkitektkontor

Entreprenadform: Generalentreprenad

Byggentreprenör: Nåiden Bygg

VS-entreprenör: Ivab

Ventilationsentreprenör: GK

Elentreprenör: Midroc

Styrentreprenör: GK

VVS- och styrprojektering: Bengt Dahlgren Göteborg

Brandprojektering: Bangt Dahlgren Brand & Risk

Publicerad 17 juni 2014

På nytt jobb

Anna Cornander har utsetts till produktchef för hållbar fjärrvärme hos Eon, Malmö. Hon kommer från Rise.
Ann Wingård har utsetts till försäljningschef på Indoor Energy, Solna. Hon kommer från Coromatic.
Christopher Peralta har anställts som energicontroller hos Enstar AB, Stockholm. Han kommer från annan bransch. Abiel Tesfamhret har anställts som energikontroller. Han kommer från Knivsta kommunfastigheter och bostäder.
Daniel Serell har utnämnts till vd för Sandbäckens rör i Kalmar AB där han tidigare var projektledare.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.