Ris och ros för…

Byggkravsutredningen – som bland annat föreslår att kommunernas möjlighet att ställa krav på högsta energianvändning vid markanvisningar ska begränsas – har fått kritik från kommunerna och beröm från byggindustrin.

Det är knappast förvånande att de förslag om begränsningar i kommunernas möjlighet att ställa tekniska särkrav som byggkravsutredningen presenterade i början av december förra året, möttes av blandad kritik. Kommunerna och byggindustrin delade enkelt uttryckt inte samma syn på hur kraven ska ställas. Inte helt oväntat är Sveriges Kommuner och Landsting kritiska till utredningens förslag. I en skrivele ifrågasätter man de siffror utredningen presenterar om att energikraven skulle fördyra byggandet: – Utredningen baseras på en grov bedömning som inte särskiljer energikrav från andra krav. I dag byggs energieffektiva bostäder med marginell eller ingen merkostnad. Om man räknar in driftkostnaderna blir de tvärt om billigare. Och det har utredningen inte ens tagit hänsyn till. Siffrorna i utredningen kan därmed inte tas seriöst. Å andra sidan är Sveriges Byggindustrier positiva till förslagen. Man konstaterar att de olika särkraven leder till ökade kostnader och att egenskapskraven ska vara samma över hela landet, för att möjliggöra industriellt byggande och därmed lägre kostnader för bostadsbyggande.

Byggindustrin har fått gehör för sina önskemål i den aktuella byggkravsutredningen. Nu föreslås en stoppbestämmelse i PBL för att hindra kommunala energikrav. Foto: Mark Kretz

Olika tillämpning Bakgrunden i korthet är att utredningen haft i uppdrag att kartlägga vilka skillnader i tillämpningen och tolkningen av de tekniska egenskapskraven (energi, tillgänglighet med mera) som förekommer i landets kommuner i samband med plan- och byggprocesserna. Utredningen har för att kartlägga förekomsten av särkrav utöver BBR genomfört en enkät (se även Energi & Miljö nr 10/2012). Enkäten skickades till 150 kommuner och fick en svarsfrekvens på 77 procent. I princip samma enkät skickades ut till 162 byggbolag, såväl byggande bolag som uppför bostadshus i egen regi som allmännyttiga bostadsföretag. Där blev svarsfrekvensen 67 procent. Kartläggningen visade att av de byggbolag som svarat angav cirka 70 procent att de mött tekniska särkrav.

Konsekvenser av särkrav Enligt utredningen har särkraven i princip endast en positiv konsekvens: de leder till minskad energianvändning, eller ökad tillgänglighet när sådana krav ställs. De negativa följderna är däremot fler, bland annat att kan de kan ha negativ inverkan på byggnadens övriga tekniska egenskaper, eller leda till direkta merkostnader för projektering och uppförande av byggnader. Särkraven kan också motverka industriella koncept som skulle kunna ge lägre kostnader. Enligt de ekonomiska analyser som utredningen gjort ger särkraven direkta merkostnader för uppförande av bostäder på mellan 10 och 15 procent, till övervägande del beroende på särkrav vad gäller bostäders energianvändning.

Definition av genomförandeavtal Utredningen föreslår att det i PBL införs begreppet genomförandeavtal som ett samlingsbegrepp med undergrupperna exploateringsavtal och markanvisningsavtal. Med exploateringsavtal avses avtal där parterna reglerar byggande på privat mark. Med markanvisningsavtal avses avtal där kommunen överlåter eller upplåter mark och i avtal reglerar byggandet på den kommunala mark avtalet omfattar. Utredningen bedömer att nackdelarna med kommunala särkrav är så betydande att de bör hindras. Därför föreslås en ”stoppbestämmelse” i PBL som innebär att kommunen inte får ingå ett genomförandeavtal som innehåller krav avseende tekniska egenskaper på byggnader som går utöver vad som gäller enligt PBL eller föreskrifter meddelade med stöd av PBL.  Utredningen föreslår införande av ett råd med representanter för Boverket, Energimyndigheten, bostadsproducenterna och kommunerna som i första hand ska arbeta med att ta fram underlag för ställningstaganden till beslut om BBR:s innehåll. En särskild utredning bör klarlägga ”Rådets” närmare organisation.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 2/2013 sidan 29-30 ”Strängare nationella regler skulle göra lokala krav onödiga”

Agneta Persson, WSP:

– Min grundläggande uppfattning är att det inte går att analysera frågan kring kommunala särkrav enbart utifrån ett perspektiv och peka på nackdelarna, utan man måste även ta in fördelarna. Det säger Agneta Persson, WSP Sverige AB, som bland annat arbetat med den statliga Energieffektiviseringsutredningen som kom för några år sedan. – Jag skulle vara den första att välkomna en samordning av de kommunala kraven, det skulle naturligtvis vara enklare för alla parter, och sådant arbete pågår ju för närvarande inom organisationen Sveriges Kommuner och Landsting.

Agneta Persson menar att de kommunala särkraven fyller en funktion. – De kommunala särkraven är i huvudsak bra, och de behövs! Men de skulle inte behövas om de nationella reglerna var tillräckligt stränga. Det är ju inte heller alla kommuner som har de tekniska och ekonomiska möjligheterna att driva egna krav. – Våra nationella krav från Boverket tar ju i dag bara bort de absolut sämsta lösningarna. De driver inte någon utveckling, vilket är fallet i bland annat våra grannländer Danmark och Finland. Där har man tagit fram regler som pekar framåt. Det finns möjlighet för den byggherre som önskar att redan i dag anpassa sig efter energikrav som kommer att gälla om några år. De danska kraven skärps stegvis till 2021, och alla stegen finns redan framtagna och är möjliga att använda för den som vill. Mark Kretz

 

”Särkrav är ett hinder bland flera”

Stellan Lundström:

De tekniska särkrav som en del kommuner ställer är endast en, och då inte den största, av ett flertal faktorer som hindrar utvecklingen av standardiserat byggande. Det menar Stellan Lundström, professor vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, KTH. – Med industriellt byggande kan man inte ha kommunala särkrav. Sverige är ju en liten marknad och särkrav är ett hinder för att få ett standardiserat byggande, bland flera andra.

Stellan Lundström konstaterar att även om alla aktörer har intresse i att bygga mer, ska man inte bygga för mycket – då blir det överskott av bostäder och kontor. – Man kan på så sätt förstöra sina egen bostadsmarknad, utan att det har något att göra med kommunala särkrav, säger han.

Enligt Stellan Lundström borde bostadsbyggande inte baseras på kommunala behov, utan regionala. – Det är ju i storstadsregionerna tillväxten sker och där det byggs. Därför borde byggplanerna vara regionala inte kommunala. Mark Kretz