Olika BBR-tolkning skapar frustration

Vad är fastighets- respektive verksamhetsenergi? Olika syn på saken i olika kommuner ställer till det vid energiberäkning av komplexa byggnader, som hotell. Med kategorisering av energislag och byggnader skulle man kunna komma åt problemet. Det menar Max Tillberg, inneklimatexpert hos Bengt Dahlgren.

Max Tillberg är en frustrerad inneklimatexpert hos Bengt Dahlgren i Göteborg. Det som frustrerar är i korthet det enligt honom motsägelsefulla regelverket för energiberäkning som BBR utgör. I kombination med att kommuner inte klarar att ta likvärdiga beslut, gör det att samma beräkningar inte tolkas lika i alla kommuner. I sitt arbete som beräkningsingenjör hos Bengt Dahlgren i Göteborg har han gjort energiberäkningar i ett antal stora projekt, bland annat hotell och andra komplexa byggnader. Det är i den rollen som han stött på problemen med BBR och de kommunala tolkningarna av nämnda skrift.
– I en kommun kan byggnadsnämnden besluta att allt varmvatten ska ingå i hotellets verksamhetsenergi, medan i grannkommunen ska det räknas in i fastighetens energianvändning. Effekten av ett sådant resonemang kan skilja på 30 procent av den specifika energianvändningen och kan avgöra om fastigheten klarar BBR-kraven.

Samtidigt är han väl medveten om att hotell är extrema miljöer, jämfört med exempelvis bostäder men även kontor.
– Det finns egentligen fyra faktorer som utmärker hotell energimässigt. Det ena är att rummen antingen är belagda eller inte. Det finns liksom inget mellanläge. Man brukar utforma vvs-systemet så att det kan gå att stänga av hela delar vid lågsäsong i moderna hotell. Den andra punkten är att jämfört med kontor är beläggningen hög. Ett kontor kanske har en beläggning på 50 till 60 procent, medan hotell alltid strävar efter en hundraprocentig beläggning. Det ställer naturligtvis högre krav på de tekniska systemen. Persontätheten är också högre än på kontor, samt att det går åt en herrans massa vatten på hotell, i synnerhet på morgnar.
Till det kommer att moderna hotell gärna utformas som skyskrapor, vilket gör dem utsatta för stora vindlaster.

Problemen handlar inte bara om att BBR är otydlig när det gäller hur man ska tolka vad som är fastighets- respektive verksamhetsenergi. Även andra system som man använder, exempelvis certifieringssystem som Leed, kan ställa till det.
– Vi var inblandade i ett stort hotellprojekt som skulle klassas enligt det internationella klassningssystemet Leed. Hotellet definieras av BBR som en lokalbyggnad, men enligt Leed som bostad. Nu är det så att Leedkraven för bostäder är lägre än för kontor och hotell, vilket gjorde det enkelt att få många poäng enligt den standarden, säger Max Tillberg.

Branschen får underkänt
Han tycker generellt att hotellbranschen kan lära sig mer i energifrågorna.
– De kan allt om uthyrningsgrad och liknande, men är mycket sämre på förutsättningarna för en ekonomisk drift av hotellen.
Vilka tekniska lösningar man väljer styrs också av brukarbeteendet.
– Ska man använda radiatorsystem, eller styra klimatet med tilluften? Naturligtvis är radiatorer bättre eftersom de har bättre värmeavgivningsförmåga samtidigt som folk inte tycker om luftvärme. Å andra sidan har hotell ofta stora gardiner för insynsskydd som när de är fördragna kraftigt försämrar värmestrålningen från radiatorerna.

Skillnad mellan kommuner
Enligt Max Tillberg projekteras moderna hotell för en specifik energianvändning på mellan 80 och100 kWh per kvadratmeter och år, inklusive påslaget för ventilation, som man kan göra för lokalbyggnader. Verksamhetsenergin är ungefär lika stor. När det gäller möjligheten att tillämpa ventilationstillägget i BBR menar han att det skiljer mellan kommuner vad som ska gälla för hotell. I grunden är det ju ett tillägg för hygienrumsflöde, men ibland blandar man in både ventilation för värme och komfortkyla. Dessutom fokuserar vissa kommuner på det högsta flödet, medan andra tittar på medelflödet, vilket gör att man kommer till olika slutsatser kring fastighetens energianvändning. Om man räknar på det högsta flödet kommer den tillåtna energinavändningen att bli högre än om man räknar med medelflödet.

Samtidigt är hotellen fulla med teknik som han menar kanske inte alltid behövs, eller är kostsam i längden.
– I ett hotellprojekt diskuterade vi om det behövdes behovsstyrning på rumsnivå. Det visade sig att underhållskostnaderna av dessa hundratals spjäll varje år var större än vinsten med behovsstyrning. Vi tog till slut bort den typen av rumsstyrning men styr rumstemperatur efter obokat, bokat och närvaro.
Norge och Danmark ställer krav på verksamhetsenergin, till skillnad från Sverige.
– Det finns i dag inga krav på att den energi som används inom verksamheten, vilket även gäller belysning och apparater. I våra grannländer är situationen helt annorlunda. I Danmark och Norge ställs krav på belysning och i Norge ställs krav på apparater och solskydd.
Han menar också att det finns en motsägelse i det sätt som Boverket resonerar, nämligen att man inte kan reglera exempelvis elanvändningen hemma hos folk.
– Samtidigt styr ju BBR mot en begränsning av energianvändningen för varmvatten, vilket faktiskt påverkar hur mycket människor får duscha.

Säkerställa krav
Även om en av hans uppgifter är att utföra energiberäkningar, menar han att det behövs någon fristående kontrollant, som i samband med bygganmälan granskar dessa beräkningar.
– Såvitt jag vet har det aldrig utdelats någon sanktion för en byggnad som har en för hög energianvändning i förhållande till de beräknade värdena. Det borde faktiskt åligga kommunerna att granska dessa utvärderingar och utvärdera om de är realistiska eller inte. Som det nu är kan man i princip strunta i energikraven utan att det finns någon risk för sanktioner.
– Det är ju oerhört viktigt att man har en tydlig ansvarsfördelning, så att inte den som gör beräkningarna kontrollerar sig själv. Den som gör beräkningar ska ju samla in uppgifter från byggkonstruktören, arkitekten, vvs- och elkonsulten och byggherren, för att sedan sammanställa uppgifterna. Är det vvs-konstruktören som gör energiberäkningen gäller det att hålla isär sin roll som energisamordnare/ energiberäknare och vvs-konstruktör.
Han menar också att det behövs mer mätningar när huset tagits i bruk för att särskilja de olika energiflödena.
– Mäter vi inte mer än summan av köpt energi kan vi ju inte korrigera de olika parametrarna. Jag håller själv i ett projekt med enorma värmebehov. Om man inte installerar separata mätare för värme, ventilation och process, vet vi inte vart värmen tar vägen, säger han.

Samma krav, olika byggnader
Att BBR har samma krav för alla typer av lokalbyggnader leder också fel.
– Ta bara badhus. Där ska energin till vattenbehandlingen räknas bort, men också bassängvattnet, som är en oerhörd energikälla. Vi måste tänka oss ett helt tomt badhus, utan vattnet. Det blir att räkna på ett virtuellt vvs-system, där vi inte kan räkna hem vattnets värme eller vilka behov av kyla just vattnet medför. Den siffra vi då får fram blir ganska meningslös. Det mest vettiga för badhus vore naturligtvis att jämföra dem med varandra. Så görs ju när man gör energideklarationer.
Han menar att Boverket borde dela upp lokalbyggnaderna i olika grupper och ställa gruppspecifika krav på dessa.

Kommunala tolkningar
I kontakter med Boverket har han inte fått direkta svar på vad som ska medräknas eller inte, utan man hänvisar till byggnadsnämndernas bedömning.
– Gränsdragningen mellan verksamhetsenergi och brukarenergi i lokaler skapar mest problem. Det kan ju exemplifieras av att man kan använda spillvärme från kylmaskiner, som tillhör verksamheten, och på så sätt får mycket lågt värmebehov.
När det gäller vissa byggnader ser han byggnadsnämndernas bedömning som avgörande för att beräkningarna ska godkännas eller inte.

Äpplen och päron
Enligt Max Tillberg är ett annat stort problem – vilket många noterat – att BBR i princip likställer alla energislag, oavsett miljöpåverkan, förutom den förändring som skedde för några år sedan med en maxeffekt för installerad el.
– I det danska och finländska byggregelverket särskiljer man olika energislag utifrån miljöpåverkan. Om man hade strängare regler för verksamhetsel, skulle det kunna leda till att vi började arbeta mer med exempelvis dagsljusinsläpp som belysningskälla, istället för elektrisk belysning. Dagsljus har ju också bevisade fördelar när det gäller komfortkraven, säger Max Tillberg.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 6/7 2013 sidan 34-36

BBR
Publicerad 19 juni 2013

På nytt jobb

Anna Cornander har utsetts till produktchef för hållbar fjärrvärme hos Eon, Malmö. Hon kommer från Rise.
Ann Wingård har utsetts till försäljningschef på Indoor Energy, Solna. Hon kommer från Coromatic.
Christopher Peralta har anställts som energicontroller hos Enstar AB, Stockholm. Han kommer från annan bransch. Abiel Tesfamhret har anställts som energikontroller. Han kommer från Knivsta kommunfastigheter och bostäder.
Daniel Serell har utnämnts till vd för Sandbäckens rör i Kalmar AB där han tidigare var projektledare.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.