Lysdioder chanslösa mot lysrör

Lysdioder (LED) kan än så länge inte konkurrera som alternativ till lysrör i kontorsmiljö. Det visar en studie som Energo har gjort. Belysning med lysdioder blir i de flesta fall betydligt dyrare. Det kan också vara svårt att tolka diodbelysningsleverantörernas tekniska information.

energoretea_015_webb.jpg

Lysdioder eller lysrör? Energo Retea jämförde alternativen för sitt kontor i Stockholm och kunde konstatera att lysrören är överlägsna. Foto: Per Kristiansen

Varför byter vi inte allt till lysdioder?
Den frågan ställde sig dåvarande Energo, numera ÅF, och bestämde sig för att göra en studie av belysningen med det egna kontoret i Stockholm som utgångspunkt. Studien, som främst är en kostnadsjämförelse, blev gjord under sensommaren och baseras på livskostnadskalkyl, LCC efter Energimyndighetens mall. Och resultatet blev inte helt oväntat att dioder än så länge inte har en chans mot främst belysning med lysrör. Det är bara i lunchrummet som lysdioder slår den traditionella belysningen.
Att satsa på diodbelysning i själva kontorsutrymmena, exklusive korridorer, skulle bli tre gånger så dyrt jämfört med den befintliga belysningen (se tabell).
Några omfattande tester av olika diodalternativ har inte gjorts, bara två, men det finns anledning att kräva testresultat och inte tro blint på det tillverkarna av armaturer och drivdon uppger.
- Av de två vi har tittat närmare på klarade sig den ena bra men den andra var betydligt sämre än vad fabrikanten uppgett. Vi har kunnat konstatera att drivelektroniken är viktig. Effektfaktorn, som bör vara som lägst 0,8, var i det sämre fallet så låg som 0,45, säger Ronnie Eckervig på Energos, numera ÅF:s, belysningsgrupp, som har gjort studien.

Utvecklas fortfarande
Effektfaktorn är kvoten mellan den aktiva effekten som används i en krets och den skenbara effekten som levereras av strömkällan.
Kan det bero på att diodbelysning fortfarande befinner sig i ett utvecklingsstadium?
- Ja, och det kan vara så att vissa komponenter inte hänger med. Fokus ligger på att få ut så mycket ljus som möjligt ur armaturerna och då kan drivdonen bli av sekundär betydelse. Utvecklingen går väldigt fort. Till och med vi som jobbar dagligen med belysningsfrågor har svårt att hänga med, säger Ronnie Eckervig.
Att uppgifter från leverantörer inte är att lita på visar också återkommande tester av lysdiodprodukter gjorda av amerikanska energidepartementet i sitt Caliper Test ( Commercially Available Led Product Evaluation and Reporting) som återfinns på www.ssl.energy.gov/caliper.html
Lysrör och kompaktlysrör ger mest ljus, 80 till 90 lumen per watt. Det kan jämföras med en vanlig glödlampa som ger 10 lumen per watt. Lysdioder ger i absolut bästa fall cirka 70 lumen per watt.

Svårt definiera livslängden
Ett problem när den här typen av jämförelser görs är hur livslängden på dioder ska definieras. För lysrör finns den definitionen (Service life) sedan länge. Service life är antalet drifttimmar efter vilket 80 procent av ljuset återstår med hänsyn tagen till både lampbortfall och ljusnedgång. Medellivslängden är när hälften av ljuskällorna har slocknat.
Nyligen har belysningsbranschen skapat en checklista som ska vara till hjälp för den som ska köpa diodbelysning. Där finns en del definitioner angivna, som att livslängden för lysdioder bör anges i timmar då 70 procent av det nominella ljusflödet återstår. Checklistan återfinns på www.ljuskultur.se.
Tidigare var det inte ovanligt att livslängden på diodbelysning uppgavs till 100 000 timmar. Nu talas det om 50 000 eller till och med 25 000 timmar.
- På en av armaturerna som vi har tittat på lämnas fem års garanti vilket känns lyxigt, men samtidigt talas det om livslängd på 50 000 timmar. På ett kontor där belysningen inte är tänd dygnet runt kanske det hinner blir 12 500 timmar på fem år, då har man ju bara uppnått en fjärdedel av livslängden som leverantörerna talar om, kommenterar Ronnie Eckervig.

sidor-fran-eomvvs1101_lagwebb.gif

Brister i färgåtergivning
Han påpekar att många lysdiodprodukter riktade till den vanlige konsumenten är av tveksam kvalitet. Det gäller mestadels så kallade ersättningsljuskällor med vanliga socklar som E 27, E 14, GU10 och ersättare för lågvoltshalogen. Bristerna ligger ofta i färgåtergivning och ljusflöde. Ett trick för att kolla det är att jämföra hur en hands färg framträder hållen under en vanlig glödlampa eller halogenlampa och under en diodprodukt.

Ett problem med Energimyndighetens LCC-kalkyl är att den baseras på 20 år för hela livscykeln.
- Det kan gälla offentliga lokaler som skolor, men inte den privata sektorn och definitivt inte kontor där förändringar kanske sker redan efter sex-sju år. Men vi har räknat på både 10 och 20 år, kommenterar Ronnie Eckervig.
Studien omfattar fyra delar, kontorsarbetsplatser, korridorer, trapphus och lunch-/paus-utrymmen.
Den befintliga belysningen vid kontorsarbetsplatserna utgörs i dag av lysrör, kompaktlysrör och metallhalogen. Korridorerna är upplysta av lysrör. Trapphuset är försett med lysrör och kompaktlysrör. Lunch- och pausutrymmet har i dag en belysning bestående av lysrör, kompaktlysrör, metallhalogen och glödljus.

Svårt skapa diffust ljus
Den tänkta diodbelysningen på de olika platserna i kontorshuset har i studien utgjorts av likartade armaturer.
Enligt Ronnie Eckervig ligger grunden till en bra kontorsbelysning i ljusmängden, ljusriktningarna och dess fördelning i rummet. Det måste finnas en balans mellan ljusa och mörka ytor.
- Då lysdioder egentligen är en punktformad ljuskälla är det svårt att skapa indirekt diffust ljus. Jag lyckades dock hitta två-tre typer som gav både upp- och nerljus. Men det är dyrt. Den vi har räknat med här kostar 56 000 kronor per styck. Och att skapa diffust ljus med diodbelysning och samtidigt spara energi går inte. Du får ut mer ljus ur ett rakt lysrör än ur lysdioder. Det finns helt enkelt inga bra diodlösningar för kontor ännu, säger han.
Det är inte bara Ronnie Eckervig och hans kollegor som har kommit fram till detta. Några större fastighetsägare som deltog i det seminarium där studien presenterades har gjort egna studier och kommit fram till liknande resultat.
Lysdioder passar än så länge bäst som punkt- och accentbelysning. Det börjar även komma produkter för allmänbelysning i form av downlights. Dioder fungerar även mycket bra till logotyper och skyltar där man vill forma ljuset, kanske också i en del butiker och diskotek där man lätt vill ändra ljuset och där man vill undvika UV-strålning, exempelvis där känslig konst visas.

Av Lars Eriksson, Energi & Miljö nr 1 2011 sid 20

Kommentarer

Bäste Lars Eriksson!

Mycket konstigt betende av er att inte föra in en seriös kommentar som lades in under fredagsförmiddagen.
Kan artikelförfattaren bemöda sig att svara via email eller här varför inlägget inte förs in?

Det är rätt så oseriöst att låta en sådan viktig artikel med flera rena sakfel stå oemotsagd.

Mvh
Ronnie Eriksson

Testar att skriva om bemötandet nu lite snällare!
Var vänlig om ni accepterar detta inlägg att helt ta bort fg inlägg! 2011-02-04 kl. 10:59.

Ett seriöst, professionellt och konstruktivt bemötande av denna artikel.

Beklagar men man har nog tyvärr blandat ihop 2 saker i denna artikel.
Först och främst så behöver inte kontorsbelysning med LED betyda att den skall sitta i en armatur för indirektljus. Tanken med att använda en speciell ljuskälla oberoende vilken ljuskälla det är att man använder den på det sätt som den är mest lämpad för och LED är mest lämpad för direktljus.

LED är en ljuskälla inte en armaturkonstruktion och på flera ställen i artikeln blandas de 2 begreppen ihop.

LED var när denna undersökning gjordes i höstas inte ekonomiskt försvarbart för rena kontorsapplikationer med indirekt ljusfördelning via pendlade armaturer men det var är faktiskt möjligt såväl då som idag om man använder infällda professionella högkvalitativa produkter som använder direktljus principen. En bra belysningslösning består av flera olika ljuskomponenter och ingen av dom behöver ens vara indirekt ljus för att få ett bra resultat.
Tyvärr har man nu i detta föga vetenskapliga testet då endast 2 armaturer utvärderats varav en kostade 56.000kr inte koll på alla källor man angivit.
Caliper Test startade runt 2006 och används inte längre. Deras senaste testet gjordes om jag inte missminner mig i april 2009. Fast vill ödmjukt säga att jag kan ha tagit fel på datumet. Nu spelar det ingen roll eftersom vi befinner oss i Europa inte i USA och helt rätt skrivet i artikeln tekniken rör sig fram väldigt fort så det som utvärderades förra sommarn är gammalt.

Artikelförfattaren har försetts med ett flertal felaktiga fakta av någon.

Effektivitetsfaktorn:
Om de som utfört testet hade använt professionella högkvalitativa produkter med effektivitetsfaktorer över 90 som denna ( http://www.zumtobel.se/42921608 eller http://www.zumtobel.se/42177951 ) som båda har 0,96 och därmed i samma nivå som lysrörsdriftdonen som konstigt nog produceras av samma företag och inte är nått skräp.
Detta exempel var mest för att visa att man får det man betalar för.

Färgåtergivningen:
Som sagt man får det man betalar för och faktum att kvalitativa LED produkter har en bättre färgstabilitet och bättre färgåtergivning än de normala lysrören som garanterat har använts i testen.

Sakfel om effektivitet:
Effektiviteten angiven i artikeln på lysrör och LED i er text är fel. Lysrör kan som ljuskälla ge över 100lm/W, LED mer än så. Tror faktiskt inte någon producerar såna LED längre men det rör hur som helst enbart själva ljuskällan LED och det kan man inte jämföra överhuvudtaget.
Det handlar nämligen inte om effektiviteten på LED och lysrör som ljuskälla utan vad man faktiskt får ut ur armaturen.
Det finns idag flera exempel på produkter som har en bättre effektivitet med LED än med lysrör för kontorsbruk. Självfallet gäller det direktljusverkande produkter men vem har sagt att indirekt ljus är ett måste eller bäst? Ljusbehandlingen är avgörande inte fördelningen och med linser, diffusorer och modern högteknologisk prisma teknik kan man idag få en högklassig ljusbehandling med LED som ljuskälla i en armatur.

”Skapa diffust ljus med diodbelysning och samtidigt spara energi går inte!”
Ännu ett faktafel då man faktiskt kan just detta och det finns faktiskt bra kontorsarmaturer som kostar mindre än en tiondel av ert exempel på 56.000kr men antagligen var inte någon sådan med i testen.

LCC – Livscykelkostnadskalkyl:
Att enbart använda en LCC efter Energimyndighetens mall är inte det bästa sättet att jämföra en teknik med en annan då den inte tar hänsyn till hur ljuset förändras över tid, rummets och armaturens nedsmutsning, ljuskällans ljusflödesnedgång, bortfall osv. på ett korrekt sätt eller ens hanterar miljöaspekterna som i dagens samhälle är nog så viktiga.

Avslutning:
Som avslutning vill jag säga att än idag och minst 6 månader framåt är riktigt att lysrör är mer ekonomiskt försvarbart om man skall hantera pendlade indirekt armaturer men som infällda kan man ofta räkna hem LED på 4-6 år och enligt branschstatistiken sitter en kontorsarmaturer normalt mer än 20 år så även där fanns ett fel i texten.

Visste ni att det idag inte finns någon som helst anledning att använda downlights med kompaktlysrör för korridorbelysning baserat på rent energi, miljö, ljuskvalité och kostnadsmässiga grunder då dess payback är extremt kort och i flera fall omedelbar?

Skriv gärna nästa gång hellre en artikel som diskuterar var LED är mest effektivt med både aspekten på energi, miljö, ljuskvalité och kostnad samt var den inte i dagsläget inte fungerar vare sig ekonomiskt eller funktionellt.
Basera då allt på korrekt fakta given av folk som jobbar dagligen med dessa frågor och som även hinner med i utvecklingen.

Med vänlig hälsning
Ronnie Eriksson
Zumtobel Belysning