Sök
Det är gott om olika mål när det gäller fastigheters energianvändning men när det gäller gränsvärden är mycket ännu oklart. EU:s regelverk är fortfarande under uppbyggnad.
Det finns olika stödsystem för att bygga energisnålt och miljöanpassat runt om i Europa. EuroAce har kartlagt dem och redovisar i ett s.k. Working Paper. Läs mer »
Ett gammalt skämt handlar om hur någon skrev en gymnasieuppsats om vattnets betydelse för sjöfarten. Men sjutton vet om inte kundens betydelse för marknaden ännu är ofullständigt utredd?! Läs mer »
Enligt EU:s Energitjänstedirektiv skall energibesparingen vara 9 % mellan åren 2008 och 2016 (Artikel 4 moment 1). Enligt samma direktiv skall det nationella målet uttryckas i absoluta termer, d.v.s. GWh eller liknande (Bilaga 1 punkt 2). Med denna princip skulle man mellan 2005 och 2020 spara (minska) energianvändningen med 20 %.
Vi har väl vant oss vid tanken att de större tunga godstransporterna hör hemma på järnväg snarare än på landsvägarna. Läs mer »
Det finns faktiskt en organisation av investerare som agerar mot klimatförändringar genom att sätta sina pengar, från bl.a. pensionsfonder, i sådan aktiviteter som motverkar förändringarna, IIGCC, Institutional Investers Group on Climat Change.
Det finns faktiskt en organisation av investerare som agerar mot klimatförändringar genom att sätta sina pengar, från bl.a. pensionsfonder, i sådan aktiviteter som motverkar förändringarna, IIGCC, Institutional Investers Group on Climat Change.
I en granskning de gjort av hur marknaden för emissionshandel fungerar kommer de upp med ett antal förslag till förbättringar. Bland annat anser de att emissionshandeln och instrumenten för den är otillräckliga både till sin utformning och omfattning.
Dagens Nyheter berättade i en nyhetsartikel häromdagen om energibesiktningar och den tillhörande rådgivningen i positiva ordalag. Reportaget erbjuder en bjärt kontrast mot samma tidnings ledare för en tid sedan där man menade att energibesiktningar var integritetskränkande. Diskrepansen mellan de båda framställningarna är värd att fundera över.
Ett antal av de mera tongivande energiföretagen i USA har slutit sig samman till en allians (Electric Utility Industry Sustainable Supply Chain Alliance) för att ta ytterligare steg på väg mot toppen, d.v.s. att bli verkligt uthålliga företag. Läs mer »
I ett nytt direktiv kräver EU att myndigheters fordonsinköp skall göras med beräkning av Livscykelkostnad (LCC) och där även kostnader för utsläpp skall tas med. Läs mer »
Det inte bara en fråga om att “räkna rätt” eller om vilka data som gäller för bränslepriser och investeringar. Greenpeace har gjort en sammanställning baserat på en studie av PriceWaterhousCoopers (PWC) och som är ganska instruktiv vad gäller att visa att det inte bara är en fråga om ingångsdata utan även kalkylmetoder och -syfte. Läs mer »
I Finland har man nu tagit steget fullt ut att utnyttja den offentliga sektorns köpkraft både för att visa vägen och för att locka över marknaden till gröna produkter. Det sker genom ett direktiv att all statlig upphandling skall vara miljöanpassad senast 2015. För kommuner gäller frivillighet men man kan anta under ganska kraftigt tryck eftersom det är sagt att minst 50% av upphandlingen från kommuner och landsting skall ha samma sorts inriktning.
För att hantera verksamheten sätter man upp en rådgivningstjänst vid Motiva som hitintills enbart sysslat med energi men ny tydligen skall få ökat ansvar. Logiskt eftersom i det finska paketet också ingår krav på den offentliga förvaltningen att ha särskilda energisparplaner.
Det sägs också att man håller på att arbeta fram en ny finansieringsmodell men den beskrivs inte närmare.
Hävstången för marknaden blir betydande eftersom 27 Miljarder Euro motsvarande 15 % av BNP sätts i rörelse!
span style=”font-size: 11pt; color: #333333; line-height: 115%; font-family: Verdana” lang=”EN-GB”>Till stöd för sittbeslut åberopar man en EU-studie som visar att grön offentlig upphandling (GPP) både sparar pengar och koldioxid samtidigt. Sverige finns med som studieobjekt tillsammans med sex andra EU-länder, se bild.
“Tre toppar” skriver i Ny Teknik om vårt behov av bättre kunskap för att bygga smarta nät. De tre är cheferna för Elsäkerhetsverket, Svenska Kraftnät och Svensk Energi. Det är bra - mycket bra - att denna möjlighet nu uppmärksammas och exponeras som framtidsbild istället för den märkliga advokatyr som säger att Sverige skulle bli storexportör av överetablerad kärnkraft.
Nu är det inte enbart kunskap som behövs utan också institutionella förutsättningar så att småskalig kraft kan etableras och handlas, och så att laststyrning (Demand Response) kan bli ett aktivt marknadsinstrument. Men det är ju just dessa herrar som har avgörande inflytande även för detta. Vilket de säkert inser och arbetar för.
Då kan vi få ett totalintegrerat system med fulltändig styrning i alla led, se bild. I ett sådant behöver vi inte överdimensionera försörjningen!
I Norge planerar man att avsätta pensionsfondspengar för att trygga en hållbar utveckling i klimathänseende.
Mera el kan hjälpa till att minska energianvändningen totalt sett. Men det kanske ändå måste vara någon ordning även i en energibalans. Läs mer »
Deutsche Bank bedömer att drivkrafterna till förändring i satsningar på klimatteknik håller i sig men att det är huvudsakligen genom regeringarnas detaljregleringar och stimulansåtgärder som man håller trycket uppe.
Vi vill ha mera kraftfull datorservice men det löser vi med lap-tops och internet och inte med större datorer. Vi vill ha mera telekommunikation men för det har vi mobiltelefoner som kommunicerar trådlöst och inte större telefonväxlar eller fler telefonstolpar. Läs mer »
Lite rejäl planekonomi är vad som behövs! Så man får tolka DNs ledare den 31 januari när de säger att man inte kan lämna energiförsörjningen till marknadskrafterna helt oreglerat. För i DNs bild finns bara tre delar, vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Läs mer »
I Ny Teknik säger den nyblivna professorn Lina Bertling att smartgrids innebär bl.a.:
1. Integrerat system med färre och smartare komponenter.
2. Interaktivitet mellan konsument och producent.
3. Flexibelt system som kan hantera förändringar.
4. Bättre optimering och högre tillgänglighet
Världen står troligen inför en av sina största utmaningar genom ansträngningarna att motverka klimatförändringarna. McKinsey kallar det för ”The Climate Change Imperative” och jämför med den industriella revolutionen. Den ägde rum under ett århundrade och berörde i huvudsak två kontinenter. Klimatomställningen fordrar global medverkan och måste ske inom tre årtionden.
Enligt McKinsey fordrar detta en utveckling där ekonomisk tillväxt frikopplas helt från utsläppstillväxt, vilket man bedömer som möjligt, men också påpekar att ”kolproduktiviteten” måste öka till att förbättras med 7-8 % per år mot dagens c:a 1,5.
Denna omställning kommer väsentligen att drivas av regleringar och det fordrar i sin tur att företagen måste vara mycket mera observanta på hur regleringarna kan ta sig uttryck samt vara mera alerta för att påverka reglingsmekanismerna. Inte bekämpa regleringen eller omställningen i sig utan påverka den till att bli icke-diskriminerande.
Vilka som blir vinnare eller förlorare är inte på förhand givet enligt McKinsey även om vissa branscher kommer att ha ett hårdare förändringstryck på sig än andra. Till dem hör energibranschen, transporter och tung industri men även t.ex. konsumentvaror, högteknologi och finanssektorn kan beröras genom sitt beroende av transporter, resor och värdepappersinnehav. Alla berörs - några förr och några senare, några direkt och andra indirekt.
Det kommer emellertid att öppna nya möjligheter och skapas nya värdekedjor, både ifråga om varuflöden och affärsmodeller. De nya värdekedjorna kan fordra medverkan av nya och annorlunda partners och kan handla om ”orkestrering” snarare än vinna-försvinna. Ett exempel som nämns är utnyttjande av solceller där det finns samverkan mellan halvledarindustri, olje- och gasföretag, konsumentelektronik och energiföretag.
Energiföretagen kan förändras helt (se bild nedan). Men då måste de sluta krama den gamla tekniken och istället omfamna den nya.
Stanford University har listat tre orsaker där de två första är välbekanta, brister i konstruktion och skötsel. Det är ju också kärnan i WBCSD:s kritik och analys för några år sedan. Det tredje är mera överraskande nämligen bristande återkoppling från byggande och drift till konstruktion. För detta finns dock en lätt lösning. Återupprätta gamla Byggforskningsrådets (BFR) rapportsystem när man nu arbetar med en proposition för effektivisering!
En kommentar
Christian Azar nämner i förbigående i sin bok “Makten över klimatet” (kapitel 4) att Kyoto-överenskommelsen räddades av EU. Det var Margot Wallström och Kjell Larsson som snabbreagerade när Georg W. och USA sade nej till att ratificera protokollet.
Utredningen “Vägen till ett energieffektivare Sverige” är ett stort verk (708 sidor), men hur stabilt är det? på vilken grund vilar den? Det finns åtminstone tre förhållanden där man verkar ha tunt under.
Det behövs djärvare grepp för att sparka liv i världsekonomin igen skriver The Economist i en artikel (The perils of incrementalism) som varnar för att “småduttande” kan skapa mer problem än det löser. Samma tankegångar präglar Barack Obamas program för att skapa 2,5 millioner nya jobb där han sätter energieffektivisering i främsta rummet och låter energianvändningen i den offentliga sektorns egen verksamhet vara vägröjare. Metoden är väl prövad i USA i det program (FEMP) man haft sedan 1992 för de statliga verksamheterna och där man ställt som mål att enbart köpa de produkter som hör till den bästa kvartilen (25%) på marknaden och utformat ett starkt internt stödsystem med produktguider, inköpsvägledningar, rådgivning, demonstrationsanläggningar mm. Vad vi kan vänta är att man i USA drar åt skruven ännu hårdare, öka antalet produkter och delsektorer för tillämpningen.
Industrins möjligheter att spara energi och att samtidigt tjäna pengar på det är omvittnad framförallt i McKinseys olika studier. Det är de s.k “negativa kostnaderna” eller “low-hanging fruit” som kan utnyttjas. Bedömningarna från industriinventeringarna som Linköpings Universitet gjort i projektet Uthållig Kommun visar på 30-40-50 % i enskilda företag. Billigare än mindre-än-gratis finns inte!
Glödlampor är suveräna som konsumentprodukter, det är bara att erkänna. De är homogena ifråga om prestanda. Man kan sända även familjens yngsta att köpa en glödlampa och de kan inte misslyckas. Så när nu glödlampans dagar går mot sitt slut genom EU:s förslag till utfasning , se diagram, börjar nya problem.
(=effektivare energianvändning)
Kommissionen har presenterat en återhämtningsplan för Europas industri och som i stor utsträckning vilar på behovet att effektivisera energianvändningen och förnya energisystemet (se citat nedan).
Detta hävdas i en studie från Berkeley i USA där man undersökt vad som hänt i Californiens ekonomi under en period av 35 år när man koncentrerat sig på energieffektivisering.
Jag kommer att skriva om energi och miljö både nationellt och internationellt här på Energi&Miljö.
För närvarande är jag ordförande i IEAs Demand Side Managament-program med 17 olika länder som deltagare.
-Leed får kritik för brister
-Borås björnar har fått nytt ide
-Ny professor på KTH Installationsteknik
-Rostfritt krav för köksventilation
-Kritik mot brandlarmssystem
